Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvartett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1533
Kvartett—Kvartärtiden
1534
lat. quärtus, fjärde), avkomling
av vit och mulatt 1. av vit och
mestiz.
Kvarte’tt (av lat. quättuor,
fyra), musikstycke satt för fyra
vokala 1. instrumentala stämmor,
även sammanfattande benämning
på dem, som utföra ett sådant
musikstycke.
Kvarts, ett av de allmännast
förekommande mineralen, består
av kiselsyra, SiO2, och
kristalliserar i sexsidiga pelare med
pyrami-diska ändytor; hård (repas ej med
knivspets), spröd, sönderfaller i
oregelbundna stycken med
ojämna, något fettglänsande ytor. Vit
K. kallas mjölkkvarts. Olika
utbildningsformer äro
bergkristall, kalcedon, agat och flinta (se
dessa ord). K. är
huvudbeståndsdel i de flesta sandstenar och i
kvartsit samt ingår i granit,
gnejs m. fl. bergarter. — K.
användes bl. a. som slipmedel, vid
glasfabrikation, inom keramiska
industrin, som eldfast material
och beskickningsmedel inom
metallurgin. Kvartsglas
fram-ställes av ren K. genom
smältning i zirkon- 1. iridiumdeglar vid
c:a 2,000°; användes i apparater,
utsatta för höga temperaturer och
hastiga temperaturväxlingar (jfr
Glas sp. 1293).
Kvartsi’t, bergart, bestående
nästan enbart av mineralet
kvarts, vanl. uppkommen genom
omkristallisering av sandsten.
K. bildar hela bergsträckor i
svenska fjälltrakter (t. ex.
Vem-dals- och Oviksfjällen, Städjan,
Nipfjället) och i Dalsland. —
Kvartsitsandsten,
sandsten, som bildar en övergång till
kvartsit. —-
Kvartsitskif-f e r, en genom bergskedjetryck
förskiffrad K.
Kvartslampa, se Elektrisk
belysning sp. 905 och
Kvicksilverlampa.
Kvartsporfy’r, porfyr,
innehållande strökorn av kvarts. K. är en
vanlig bergart i Sveriges urberg.
Kvartssand, sand, bestående
väsentl. av kvartskorn.
Kvartärsystemet,
kvartär-f o r m a t i o n e n, se K v a r t ä r
-tiden.
Kvartä’rtiden,
kvartär-perioden, den yngsta av de
geologiska perioderna, omfattar
flera istider (se d. o.) och
mellanliggande interglaciala skeden, som
pläga . sammanfattas under
namnet pleistocen tid, samt den
efter sista istiden följande post
-glaciala (holoce’na) tiden.
K. omfattar hundratusentals år
men är, jämförd med föregående
geologiska perioder, ett mycket
kortvarigt tidsskede. Den mest
anmärkningsvärda förändringen i
den organiska världen är
människans uppträdande, varav inga
säkra spår från den närmast
föregående tertiärperioden äro kända.
K:s avlagringar,
kvartärsystemet 1. -formationen,
äro alldeles övervägande lösa
jordlager i motsats till äldre
perioders, som i regel förvandlats
till fasta bergarter. Nästan alla
lösa jordlager i Sverige ha
bildats under K., dels under sista
istiden (moräner, rullstensgrus,
ishavslera), dels i postglacial tid
(yngre leror, gyttja, torv m. fl.).
Jfr A11 u v i u m och D i 1 u
-v i u m. Från den period av den
sista istiden, då Sverige och
östersjöbäckenet var fyllt av
landis (”baltiska isströmmen”),
har man kunnat följa förloppet
av isens avsmältning inom
Sverige. När isen avsmält från s.
östersjöbäckenet, var detta till en
början på grund av landets högre
läge i s. uppdämt till en issjö
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
