Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvartett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1535
Kväser—Kvass
1536
(”baltiska issjön”), som vid isens
fortsatta tillbakaryckande tog
sitt avlopp genom mell. Sverige
åt v., varigenom den förvandlades
till ett i förbindelse med
världshavet stående innanhav (se
Yoldiahavet). Den tid,
under vilken detta täckte mellersta
Sverige, sammanföll med
övergången mellan sista istiden och
postglaciala tiden och benämndes
Yoldiaepoken samt
efterföljdes av Ancylusepoken
(jfr Ancylussjön) och
Littorinaepoken (se L i t
-torina havet). Jfr D e
G e e r 6 och Istider. —
Växtvärlden överensstämde
närmast med nutidens. Rester av
tertiärperiodens värmeälskande
flora i de nedisade trakterna
överlevde istiderna på skyddade
platser, t. ex. i s. Europa,
och ha även påträffats i
inter-glaciala avlagringar.
Klimatväxlingarna och växtvärldens
(särskilt skogarnas) utveckling i
postglacial tid äro bäst kända i
Sverige. Klimatväxlingarna synas
ha varit likartade över hela
Europa, skogarnas utveckling
däremot olika i olika trakter. Jfr
Sverige. Växtvärld. —
Djurvärld. I pleistocen tid orsakade
växlingarna mellan istids- och
interglaciala perioder betydande
djurgeografiska förskjutningar: i
mell. Europas pleistocena lager ha
rester av såväl flodhästar, lejon,
hyenor och apor som älg, ren,
myskoxe, björnar, mammut, ett
stort hjortdjur (jättehjort,
Me-ga/ceros giga’nteus) och vissa
för istidsklimat anpassade
noshörningar m. fl. anträffats. Många
numera utdöda, ofta jättelika
arter funnos även, så t. ex. av
hovdjursgrupperna N otoungula’ta
och Litopte’rna samt av
Xena’r-thra i Syd-Amerika, av
pung
djur i Australien och av
halvapor på Madagaskar. Fåglar utan
flygförmåga voro allmännare,
särskilt på Nya Zeeland och
Madagaskar, där även
jätteformer förekommo.
Kva’ser (isl. Kva’sir), i nord,
myt. namn på en man i Asgård,
enl. Eddan skapad av innehållet i
det kar, där asar och vaner
spottat vid sitt fredsslut. Han blev
berömd för sin vishet. På en resa
blev han dödad av dvärgarna
Fjalar och Galar, som av hans
blod gjorde ett mjöd, vilket gav
skaldegåva.
Kvasi (lat. qua’si, liksom), i
sms. oäkta, föregiven, skenbar.
Kvasiela’stisk kallas en kraft,
som i likhet med en elastisk kraft
söker kvarhålla en kropp i ett
visst jämviktsläge och är
proportionell mot kroppens avstånd
därifrån.
Kvasiränta (eng. quasi rent),
eg. kvasijordränta,
nationalekonomiskt begrepp, infört av Alfred
Marshall (se d. o.) för att
beteckna det förhållandet, att
prisbildningen å producerade
produktionsmedel (kapitalföremål) i en
del fall företer likhet med
prisbildningen å varaktiga
naturtillgångar (jord), såtillvida att ett
förhöjt (sänkt) pris visserl.
avskräcker (uppmuntrar)
efterfrågan men däremot icke utövar
någon verkan beträffande
tillgången. Jfr Jordränta.
Kvasistationä’r kallas en
elektrisk ström, som ej är stationär
men som blott ändras mycket litet
på den tid, som en
elektromagnetisk störning behöver för att
fortplanta sig från ena ändan av
ledarsystemet till den andra.
Kvass, en av ryska allmogen
brukad, syrlig dryck, som bere-
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
