Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1549
Kvinnosjukdomar
1550
visningsminister i den
socialistiska regeringen. Islands kvinnor
ha sedan 1918 fulla politiska och
kommunala rättigheter samt
tillträde till ämbeten. Finlands
kvinnor fingo redan 1906 politisk
rösträtt och valbarhet. — I Sverige
fingo kvinnorna lika arvsrätt
1845 samt näringsfrihet 1846
och 1864, men dess K. räknas
först från Fredrika Bremers
roman Hertha (1856) (jfr
Bre-mer). Redan 1858 genomdrevs
lagen om myndighet vid 25 år.
1859 startades kvinnosaksorganet
Tidskrift för hemmet av S.
Adler-sparre (se d. o.), som 1884
grundade Fredrika-Bremer-förbundet,
1863 fick kvinnan kommunal
rösträtt, och med tillträde till vissa
lägre statstjänster följde
utbild-ningsanstalter ss. Högre
lärarinneseminarium 1861 och
folkskol-lärarinneseminarierna 1859 samt
1870—73 rätt att avlägga
akademiska examina med vissa,
numera avlägsnade undantag.
Genom grundlagsändring 1921
undanröjdes hindren i R. F. för
kvinnas tillträde till statens
ämbeten och tjänster, men
ikraftträdandet av behörighetslagen
1923 är uppskjutet i
avvaktan på allmän löne- och
pen-sionsreglering för kvinnor. —
1902 grundades den kvinnliga
rösträttsrörelsen (se
Lands-föreningen för
kvinnans politiska
rösträtt). Genom kommunallagarna
av 1919 och vallagen av 1921 ha
svenska kvinnor fått samma
rättigheter som män, varvid det dock
är kvinna tillåtet att när som
helst avsäga sig
förtroendeuppdrag. 1925 sitta 4 kvinnor i
riksdagen, av vilka en i F. K. Antalet
kvinnliga stadsfullmäktige är nu
221 (6 % av hela antalet) och
antalet kvinnliga
kommunalfull
mäktige är 481 (2,5 %). 1920 års
äktenskapslag stadgar
likställdhet mellan makarna även i
förhållande till barnen och betraktar
hustruns arbete i hemmet som
bidrag till familjens försörjning. —
Sveriges K. har nu delat sig på
flera linjer: 1) Neutrala
föreningar med omfattande program,
främst
Fredrika-Bremer-förbundet, 2) Kårsammanslutningar, ss.
Föreningen Kvinnor i statens
tjänst, Akademiskt bildade
kvinnors förening,
husmoderföreningarna, och 3) Politiska föreningar,
ss. Moderata kvinnoförbundet,
Frisinnade kvinnors förening och
de socialdemokratiska
kvinno-klubbarna. Till ännu olösta frågor
höra utom lönefrågorna, spec.
frågan om pensionering av änkor
med oförsörjda barn, lagar om
moderskydd och omhändertagande
av prostituerade kvinnor samt
om gift kvinnas nationalitet.
Kvinnosjukdomar, sjukliga
förändringar i de kvinnliga
könsorganen. Bortsett från syfilis (se
d. o.) äro sjukdomar i de yttre
könsorganen av mindre betydelse.
B 1 y g d e n kan vara säte för
plågsam kläda (pruri’tus
vu’l-vae), framkallad av sockersjuka
1. uppträdande i anslutning till
en med skrumpning förlöpande
inflammation av blygdläpparna
(krauro’sis). Av de inre
könsorganen kan slidan vara säte för
inflammationer och elakartade
svulster (ss. kräfta).
Lägeförändringar av livmodern spelade
i den äldre medicinen stor roll
och sattes i samband med
psykiska störningar. Ss. praktiskt
viktig form kvarstår framfall
(prola’ps), som vanl. uppträder
hos flerföderskor och består i
sänkning av livmodern, stundom
så höggradig, att organet hänger
ned utanför blygden. Behandling:
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
