Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosjukdomar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1551
Kvinnovagnen—Kvintett
1552
inläggande i .slidan av stödjande
ringar (livmoderringar) 1.
operativt ingrepp. I livmoderns inre
väggskikt utlöses m e n s t r
nationen, som ofta är
underkastad rubbningar. Uteblivandet av
densamma hos en könsmogen,
icke havande 1. digivande kvinna,
beror vanl. pä nervösa inflytelser
1. tärande sjukdomar. Alltför
rikliga menstruationsblödningar
bero vanl. pä sjukliga förändringar
i livmodern (inflammationer 1.
svulster). Abnormt smärtsamma
menstruationer förekomma icke
sällan hos nervöst överkänsliga
kvinnor. — Kontinuerliga
blödningar 1. icke blodig flytning
(flu’or) kan bero på lokala
förändringar inom livmodern [ss.
inflammationer (endometri’ter)
1. svulster] 1. på allmänna
lidanden. Livmoderns viktigaste
sjukdomar representeras av
svulsterna: muskelsvulster (myo’m), som
vanl. äro av godartat växtsätt
men giva besvär i form av
blödningar, samt kräfta, som
huvudsaki. uppträder hos äldre
kvinnor efter menstruationens
upphörande. Kräftans första och
därför viktigaste symtom är vanl.
blodig flytning från underlivet. I
tidigt diagnostiserade fall kan
läkarbehandling verka
livräddande. Äggstockarna kunna
bilda utgångspunkt för god- 1.
elakartade svulster, vilka icke
sällan nå sådan storlek, att de
kännas genom bukväggen.
Äggledarna äro mycket ofta säte för
inflammatoriska förändringar,
vilka utgöra vanligaste
anledningen till sterilitet hos kvinnan.
De bero vanl. på gonorré 1.
tuberkulos. — Till K. hänföras även
vissa former av abnormt
förlöpande
havandeskap, ss. missfall med därtill
hörande komplikationer (reten-
tion av äggdelar, infektion) och
utomkvedshavandeskap (se
Havandeskap sp. 519). Även
komplikationei’ i anslutning till
svåra förlossningar höra hit, ss.
bristningar av slidan och fistlar
mellan slidan och blåsan. Hit
böra även räknas infektioner, som
uppstå vid 1. efter förlossningen
och som från livmodern kunna
övergripa på bindväven i lilla
bäckenet, givande inflammation
därstädes (parametri’t), resp, på
bukhinnan, framkallande
buk-hinneinflammation (peritoni’t).
— Om bröstböld se d. o.
Kvinnovagnen, se Björnen
sp. 22.
Kvinoa, q u i’ n o a [utt. eg.
ki-], namn på Chenopo’dium
quiTioa, se
Chenopodia-c e a e.
Kvint (av lat. qui’ntus, femte),
den femte tonen uppåt från en viss
ton räknat (se Intervall);
högsta strängen på violinen;
vapenställning vid fäktning (se
Fäktkonst sp. 839).
K v i n t e’ 11, musikstycke satt
för fem stämmor. — K v i n t i
-1 e’ r a, småsjunga, musicera på
ett fåtal toner.
Kvinta, se S å g n i n g.
Kvinta’nt, se S e x t a n t.
Kvintero’n (sp. quinterdn, av
lat. qui’ntus, femte), avkomling
av vit och kvarteron.
Kvintessens [-a’ngs] (fr.
quint-essence, av lat. qui/nta esse’ntia,
femte ämnet). 1. I medeltidslatin
benämning på de antika
(pyta-goreiska) filosofernas ”eter”. —
2. Inom alkemin beteckning på ett
femte grundämne, d. v. s. det ur
ett ämne utdragna koncentratet,
sedermera benämning på en
alkohol. —• 3. Det finaste och
grundväsentliga, kärnan i en sak.
Kvinte’tt, K vi n t i 1 e’ r a, se
Kvint.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
