Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvintillion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1555
Kvälja dom—Kväve
1556
spiritualismen förblev. K:s
centrallära är alltjämt den redan av
Fox förfäktade om det ”inre
ordets” supremati gentemot allt
yttre kyrkoväsen. Dop, nattvard
o. d. äro överflödiga ting. Någon
bestämd gudstjänstordning finnes
ej heller. Författningen är
emellertid allt sedan 1660-t. väsentl.
den kongregationalistiska (med
äldste o. s. v.; i Amerika har man
numera även fast anställda
predikanter). K. vägra att avlägga
ed och göra krigstjänst och ha
även i det yttre länge bibehållit
vissa egenheter, ss. att bära en
särskild, ålderdomlig dräkt, att
behålla hatten på vid hälsning och
att kalla alla människor för ”du”.
Deras trosbegrepp
sammanfattades redan på 1670-t. av skotten
Barclay (se d. o.). Under
1600-t. utsattes K. i England för
flera förföljelser, tills de i likhet
med andra dissenters 1689 erhöllo
trosfrihet. Redan 1682 hade
emellertid en tillflykt beretts dem av
William Penn (se d. o.) i
den efter honom uppkallade och
till stor del av K. befolkade
staten Pennsylvania i
Nord-Ame-rika, vilken helt organiserades på
religionsfrihetens grund. K. ha
utfört ett storartat arbete i
humanitära idéers tjänst, ss. för
upphävande av negerslaveriet,
för förbättrande av fångvården
(här särskilt ElizabethFry;
se d. o. 1), för nykterheten, för
lindrande av nöden i Europa efter
världskriget och för den allmänna
fredens befrämjande. De bedriva
en omfattande hednamission. K.
uppgå f. n. till omkr. 140,000
(därav omkr. 120,000 i Amerika,
resten väsentl. i England).
Kvälja dom, göra sig skyldig
till dombrott (se d. o.).
Kväner, ett folk, som omtalas
i några västnordiska skrifter, där
de sägas bo vid 1. n. om Bottniska
vikens innersta del och ha härjat
på svenskt och norskt område. K.
ha bl. a. sammanställts med
benämningen kainulaiset på
kustborna i Österbotten samt även
hänförts till en förmodad
kortskallig forntidsras. I Norge blev
K. sedermera namn på den
invandrade finska befolkningen.
Kvänum. 1. Socken i Skarab.
1., jämte Norra Vånga och
Ed-svära pastorat i Skara stift. 1,355
inv. — 2. Municipalsamhälle i K.
1. 310 inv.
Kväve, ett gasformigt
grundämne (jfr d. o. sp. 27), som
förekommer i fritt tillstånd i luften
(se Atmosfär) samt bundet i
form av nitrater (jfr
Salpeter), ammoniumsalter och i en
stor del organiska föreningar. K.
erhålles ur luften genom att
syret borttages medelst
förbränning av t. ex. fosfor, men härvid
blir K. uppblandat med andra
gaser, som i små mängder finnas
i luften. Kemiskt rent kan K.
erhållas genom upphettning av
ammoniunmitrit. K. är en
färglös gas utan lukt och smak. Den
har fått sitt namn av att man vid
inandning av enbart K. kväves på
grund av syrebrist. Atomtecken N,
atomvikt 14, o o. K. kan uppträda
som 2-, 3- och 5-värt.
Kondenseras först vid —194°. Löses ytterst
litet i vatten. K. är mycket
indif-ferent och förenar sig icke med
några ämnen vid vanlig
temperatur. Vid glödgningstemperatur
förenar det sig med en del
metaller och metalloider till n i t r i
-der, vilka av vatten sönderdelas
under bildning av ammoniak. K.
bildar ej mindre än fem
föreningar med väte, av vilka de
viktigaste äro ammoniak (se d. o. och
Ammonium), hydrazin (se d.
o.) och kvävevätesyran,
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
