Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrenaika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1573
Kyrenaika—Kyrillos
1574
paradvapen av Livdrabantkåren
till 1858. Vid parad förekommer
K. ännu bl. a. i Frankrike och
England. ■—• K y r a s s i ä’ r, den i
K. klädde ryttaren. Då rustningen
i slutet av 1600-t. kom ur bruk,
organiserade sig de med K.
utrustade trupperna till s. k.
kyras-siärtrupper, vilka fortlevde i
1800-t:s kyrassiärregementen.
Dessa brukade utgöra tungt
kavalleri (beridet å grövre
hästar) ; denna säregenskap har
försvunnit med världskriget.
Kyrenai’ka [ky-], landskap vid
Afrikas nordkust, omfattar
hu-vudsakl. Barka (se d. o.) och
bildar jämte Tr ipolis italienska
kolonin Libia (se Libyen). K.
bär namn efter Kyrene (se d. o.)
och kallades i antiken även
Pen-ta’polis, femstadslandet.
Kyrenaiska skolan [ky-]
stiftades av Sokrates’ lärjunge
Ari-stippos från Kyrene (därav
skolans namn). Den betecknas ock ss.
den hedonistiska, emedan den i
lusten 1. njutningen (grek,
he-done’) såg det högsta goda. Med
Sokrates betonade kyrenaikerna
vetandets betydelse för den dygd
1. duglighet, genom vilken detta
goda skall förvärvas. Aristippos
bestämde det goda ss. största
möjliga summa av positivt
njutnings-fyllda livsögonblick. En av hans
efterföljare Hegesias fann dock,
att människolivets summa av
sådana ögonblick alltid blir mindre
än summan av olust- och
smärtstunderna. Därför predikade han
så kraftigt om livets värdelöshet,
att vissa av hans åhörare begingo
självmord, varav han fick
namnet Självmordsintalaren (grek.
peisita/natos). Med vissa
modifikationer återfinnes skolans
lev-nadsideal hos epikureismen.
Kyre’ne [ky-] forntida stad i n.
Afrika, nära Stora Syrtenviken,
grundlagd av doriska kolonister
på 600-t. f. Kr. Tack vare traktens
bördighet och handeln med det
inre Afrika blomstrade K. hastigt
upp. K. spelade en betydande
kulturell roll i antiken och var säte
för kyrenaiska skolan. K.
ödelädes av araberna omkr. 650 e. Kr.
Vid i modern tid företagna
arkeologiska undersökningar,
påträffades bl. a. en Venusstaty (nu i
Termmuseet, Rom), som hastigt
vann stor berömmelse. Se även
Kyrenaika.
Kyrie elei’son [ky’-], grek.,
”Herre, förbarma dig”, bönerop i
gudstjänsten inom den grekiska
och den romerska kyrkan, i den
förra brukat ss. ett folkets svar
på de enskilda bönerna i litanian,
i den senare mera fristående, bl. a.
även i mässan omedelbart efter
introitus. Också i Västern
bibehöll sig K. länge ss. folkets sång
och blev med tiden det spec.
religiösa lösensropet, vartill anknöt
sig en religiös diktning på
folkspråket (se Leiser). I de
lutherska kyrkorna bibehölls K., men i
allm. översatt till modersmålet.
Kyrillos [ky-], grek. (lat.
Cyrillus). 1. Biskop i Jerusalem,
f. omkr. 315, d. 386, biskop 350,
särskilt bekant för sina 23
kate-ketiska tal (till katekumenerna
och de nydöpta), vilka utgöra en
synnerligen intressant liturgisk
källa för denna tid. — 2. Biskop
i Alexandria, d. 444, biskop 412,
härsklysten kyrkofurste,
eftersträvade väldet över hela
Orientens kyrka. Sin rival, biskop
Nestorius i Konstantinopel (se
Nestorianer), lyckades han
få dömd ss. kättare och avsatt
från ämbetet. K. var även verksam
ss. exegetisk, dogmatisk och
apo-logetisk författare. — 3. K., f.
omkr. 830, d. 869, bördig från
Tessalonika, en tid Fotios’ (se d.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
