Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrenaika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1575
Kyrka
1576
Tvärsnitt av romansk basilika (t. v.) och gotisk hallkyrka (t. h.). 1. Mittskepp.
2. Sidoskepp.
o.) bibliotekarie, slutligen jämte
sin äldre broder M e t o’ d i o s
verksam ss. missionär bland
sla-verna i Mähren. K. uppställde det
äldsta slaviska alfabetet (se
Gla-golitiska alfabetet) och.
översatte till slaviska bl. a. delar
av Bibeln.
Kyrka (av grek. kyria,ko’n,
det Herren tillhöriga, av ky’rios,
herre), från medeltidens början
gängse låneord i de germanska
språken, betecknar urspr. de
kristna församlingarnas för
gudstjänst avsedda byggnader, sedan
också den mera omfattande
(andliga 1. författningsmässiga)
sammanslutningen av de kristna. —
1. Det egenartade kyrkobegreppet
(K. = totaliteten av de av en
gemensam tro sammanslutna
kristna) möter redan i N. T., i
synnerhet i Efesierbrevet. Här är
K. väsentl. ännu en andlig
storhet. Snart framträdde K. även
ss. något yttre och påtagligt,
en allt mäktigare utvecklad
sam-fundsorganisation. Tendenser till
särbildningar framträdde visserl.
också, spec. i östern, där K. aldrig
utvecklade sig så starkt som i
Västern. Vid sidan av det
hierarkiska kyrkobegreppet levde
emellertid även det andliga kvar och
gjorde sig flera gånger gällande.
Så skiljer exempelvis Augustinus
mellan den sanna K., som
omfattar de verkliga kristna 1. de
predestinerade, och det yttre, av
både onda och goda bestående
samfundet. Dessa tankar
upprepas sedermera bl. a. av
Wycliffe och, mer 1. mindre
starkt, av reformatorerna, vilka
f. ö. med sin nya religiösa
orientering definitivt sprängde den
katolska K:s enhet. K. är här ej
längre, ss. i katolicismen, en
hier-arkisk-sakramental institution
utan en ur evangeliets budskap
framgången bildning, vars uppgift
är att föra detta evangelium
vidare (så Luther), 1. där Guds
vilja, uppenbarad i Bibeln, skall
förverkligas (så de reformerta).
Organisatoriskt anslöts K. härvid
i sin lutherska form till de
framväxande nationella staterna och
erhöll sålunda gestalten av
statskyrka (så även i
England), medan de reformerta
principiellt krävde K:s oberoende av
staten. Från detta sista var steget
ej långt till den konsekventa
frikyrklighetens ståndpunkt,
vilken medvetet bygger på
frivillighetens grund och till K. L, som
man här hellre säger,
församlingen blott vill räkna dem, som
bekänna sig ss. kristna. Jfr
Folkkyrka, Frikyrkliga,
Kristendom och Sekter. — På
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
