- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
1-2

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkofrid - Kyrkofullmäktige - Kyrkofäder - Kyrkoförsamling - Kyrkogods - Kyrkogång - Kyrkogård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T. v. Kyrkogårdsmur med gravkor. Maria kyrka, Stockholm. — T. h.
Kyrkogårdsportal. Visby domkyrka.

Kyrkofrid, se E d s ö r e s
-lagar.

Kyrkofullmäktige, ett enl.
Kungl. förordn. 5 maj 1882
tillkommet, för olika församlingar i
Göteborg gemensamt organ, som
har beslutande myndighet över
den kyrkligt kommunala
förvaltningen i ekonomiskt hänseende.
K. väljas av församlingarna å
kyrkostämmor. Verkställigheten
tillkommer en av K. vald
kyrkonämnd, bestående av två led.
från varje församling.

Kyrkofäder benämnas i allm.
de mest framstående
representanterna för gamla kyrkans liv och
lära. Den romerska kyrkan
räknar ss. K. blott dem, som utom
övriga egenskaper uppvisa den
enl. hennes mening ortodoxa läran
(ss. K. anses sålunda exempelvis
ej Clemens av Alexandria,
Orige-nes och Tertullianus). Av den
medeltida konsten avbildas ofta
de 4 s. k. latinska K.:
Ambrosius, Augustinus,
Hierony-mus och Gregorius den store.

Kyrkoförsamling, se
Församling och Kommun.

Kyrkogods, gods, som äro
kyrkoegendom (se d. o.).

Kyrkogång, se
Kyrkotag-ning.

Kyrkogård, eg. det avskilda
området vid 1. runtom en kyrka,
numera ofta liktydigt med
begravningsplats. — I K:s jord
begrovos urspr. endast de fattiga,
medan förnämare personer
begrovos i kyrkorna 1. därmed
sammanbyggda gravkor (se d. o.), men
sedan detta bruk upphört 1.
förbjudits (jfr Gravskick sp.
1471), blev K. platsen även för de
förmögnares gravar och därmed
även för deras ofta arkitektoniskt
och skulpturalt rikt utformade
gravvårdar (se d. o.). — Trol.
ägnade man redan under
medeltiden uppmärksamhet åt K:s
planläggning, indelning och
plantering, som senare rönt intryck
av olika tiders trädgårdskonst
(se d. o.). K. inhägnades av en
”balk” av liggande timmer 1. en

1. — L e x. VII. Tr. 12. 10. 25.

Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free