Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkogård - Kyrkohandbok - Kyrkoherde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Kyrkohandbok—Kyrkoherde
4
Parti av skogskyrkogården i Enskede,
mur av sten (bogårdsmur). Den
senare tjänade under medeltiden
stundom försvarssyfte, liksom
ibland även kyrkan själv 1. den
invid densamma flerstädes, särskilt
i Gotlands kusttrakter,
förekommande kastalen (se d. o.). Såväl
under medeltiden som senare
försågs muren med monumentala
ingångar, s. k. stigluckor (se d. o.)
1. portaler; under 1700-t. och
in på 1800-t. lades stundom, ss.
å Maria och Klara K. i Sthlm,
å murens insida en rad gravkor,
varigenom K. erhöll en mera
sluten karaktär i likhet med den
italienska campo santo (se
d. o.). Under 1800-t. revos i allm.
murarna kring städernas K., som
omordnades i parkstil, samtidigt
som begravningsplatsen flyttades
utanför stadsområdet. Genom
hälsovårdsstadgan 1874 förbjöds
begravning inom stad; i den nya
hälsovårdsstadgan 1919 har detta
förbud bortfallit, men såväl för
stad som land ha vissa hygieniska
krav på K. uppställts. De
utanför staden belägna
begravningsplatserna utformades till en
bör
jan på samma sätt som den äldre
K. kring kyrkan, vilken här
ersattes av ett gravkapell för
jordfästning, men på senare tid har en
strävan framträtt till en mera
arkitektonisk
sammankompone-ring av natur och gravplatser och
en mera enhetlig utformning av
dessa. Uppslagsgivande har
härvid varit den av H. Grässel
utformade skogskyrkogården vid
München, i Sverige den av
arkitekterna E. G. Asplund och S.
Lewe-rentz planlagda, i en barrskog
belägna skogskyrkogården vid
Enskede i Sthlm.
Kyrkohandbok 1. handbok
benämnes i svenska kyrkan
numera den för prästerna avsedda
bok, som innehåller ritualen för
samtliga gudstjänster och
kyrkliga handlingar. Olaus Petris
handbok (av 1529) innehöll, i
överensstämmelse med den
romerska kyrkans språkbruk, blott
ritualen för andra kyrkliga
handlingar än mässan. 1614 infogades
emellertid i K. även
högmässoord-ningen. Bland äldre svenska K.
märkas f. ö. de under resp, tider
gällande av 1693, 1S11 och 1894.
Den nu föreskrivna är av 1917
men har redan på enstaka
punkter undergått ändringar (jfr
Konfirmation).
Kyrkoherde kallas i Sverige
och Finland ordinarie
innehavaren av ett pastorat. Titeln är en
översättning av det latinska
pastor, herde, vilket återgår på
bibliskt språkbruk (i N. T. jfr bl. a.
1 Petr. 5:2). Institutionen
uppkom på 500- och 600-t. i Gallien,
där det visade sig omöjligt att
från städernas biskopskyrkor
övervaka hela den vidsträckta
landsbygden, varför de vid
landskyrkorna anställda prästerna
fingo en självständigare ställning
och vidsträcktare befogenhet än
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
