Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkomöte - Kyrkonämnd - Kyrkoordning - Kyrkoplikt - Kyrkoråd - Kyrkorätt - Kyrkoskrud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Kyrkonämnd—Kyrkoskrud
10
storium. För varje ombud utses
även en suppleant. För valbarhet
till lekmannaombud fordras att
vara å kyrkostämma
röstberättigad. Intet hinder finnes för att
välja präst till lekmannaombud.
Besvär över val föras hos
Regeringsrätten. — Ärkebiskopen
är självskriven ordf, vid K. Vid
förfall för honom förordnar
K. M:t en av de övriga
biskoparna till ordf. Justitie- och
ecklesiastikministrarna äga rätt att
deltaga i överläggningarna men ej i
besluten, såvida de ej äro valda
ombud. Vid besluts fattande har
varje ledamot en röst. I fråga
om antagande av ny
bibelöversättning, psalmbok,
evangeliebok, kyrkohandbok 1. katekes
erfordras % majoritet. Enl.
Arbetsordning för allmänna K. 5
sept. 1808 skola för ärendenas
beredning finnas tre ständiga
utskott: ett kyrkolagsutskott (för
kyrkolags- och privilegiefrågor),
ett expeditionsutskott och ett
ekonomiutskott. Tillfälliga utskott
tillsättas efter behov. Varje
utskott skall bestå av lika många
präster som lekmän. — K:s
kompetens omfattar ”kyrkliga mål”,
som överlämnas av K. M:t 1.
varom fråga väckes av någon
ledamot. Med ”kyrkliga mål”
menas först och främst alla
kyrkolags- och privilegiefrågor och
dessutom alla frågor om kyrkans
organisation och verksamhet. För
stiftande, förändring 1.
upphävande av kyrkolag erfordras
samtycke av K., som således i detta
hänseende är sidoordnat K. M:t
och riksdagen. Detta innebär icke
endast vetorätt utan även rätt
för K. att taga initiativ till
kyrkolagstiftning, i vilket senare
fall K. anses för sin del ha
antagit det framlagda lagförslaget.
För ändring 1. upphävande av
prästerskapets privilegier fordras
likaledes samtycke av K. I övriga
kyrkliga mål än dessa i grundlag
bestämda har K. ingen annan
befogenhet än att till K. M:t göra
framställningar, uttala
önskningar och avge utlåtanden.
Kyrkonämnd, se
Kyrkofullmäktige.
Kyrkoordning, ett i gamla
tider brukat namn för samlingar
av lagar och föreskrifter för den
svenska evangeliska kyrkan. Ss.
den första K. kan betecknas den
visserl. högst osystematiska och
ofullständiga Västerås ordinantia
(1527). Den betydelsefullaste och
för lång tid normerande var den
av Laurentius Petri (1571)
utgivna och på ett möte i Uppsala
(1572) antagna K. Denna
kompletterades sedan stiftsvis av
olika bestämmelser, tills den
avlöstes av 1686 års kyrkolag.
Kyrkoplikt kallades förr den
av domstol vissa brottslingar
ådömda påföljd, som bestod däri,
att delinkventen antingen inför
hela församlingen 1. inför prästen
och några bland församlingens
äldste fick erkänna sin ånger
över begånget brott, varefter han
återupptogs i församlingens
gemenskap. K. avskaffades 1855.
Kyrkoråd, se Kommun sp.
1053.
Kyrkorätt, de rättsnormer
med giltighet inom
statssamhäl-let, som reglera kyrkliga
förhållanden såväl i avseende å andliga
angelägenheter (ju’ra o’rdinis}
som betr, administrativa
förhållanden (ju’ra jurisdietio’nis).
Kyrkoskrud är den prydnad
av textilt arbete, silver, guld
m. m., som användes vid
gudstjänsten. Textil K. utgöres av
altarkläder, mässkläder och
övriga till kyrkorummets prydnad
1. för särskilda förrättningar
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
