Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkomusik - Kyrkomöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 Kyrkomöte 8
av orgeln. Med den gregorianska
koralen som huvudtema
utbildades från 1100-t. en flerstämmig
sats; senare skapades därjämte
helt nya tonsättningar till
mässans olika delar. Sin konstnärliga
höjdpunkt nådde K. som ren a
capellasång med Palestrina. —
Efter reformationen erhöll K.
även på protestantisk grundval en
hög konstnärlig blomstring (Bach,
Händel m. fl.). Orkestern vann
från 1600-t. allt större betydelse
och samtidigt framträdde en ökad
formrikedom (oratorium, kantat
m. m.), delvis utan intimare
förbindelse med liturgin. Med K.
förstås numera även religiös
musik utan direkt anknytning till
den kyrkliga ritualen. Jfr för
protestantisk K. f. ö. Kora 1.
Kyrkomöte. 1. Detsamma som
koncilium. — 2. Allmänt
K., den svenska kyrkans nuv.
representation. Fr. o. m. 1600-t.
ansågs endast konungen äga rätt
att sammankalla kyrkans män
till särskild rådplägning. Detta
skedde emellertid aldrig: man
fann det tydligen nog med det
vid riksdagarna sammanträdande
prästeståndet, 1. riksdagen i sin
helhet betraktades ss. kyrklig
representation. Först i samband
med framläggandet av De Geers
förslag till representationsreform,
varigenom prästerskapets
ställning som riksstånd skulle komma
att upphöra, förverkligades
gamla önskemål om en särskild
representation för kyrkan, och genom
Kungl. förordn. 16 nov. 1863 [-(Kyrkomötesförord-ningen)-]
{+(Kyrkomötesförord-
ningen)+} konstituerades det
nuv. allmänna K. Det
grundlagfästes i R. F. §§ 87, mom. 2, 88
och 114. — Till allmänt K.
sammanträda svenska kyrkans ombud
vart femte år. K. M:t kan
sammankalla mötet oftare. Ombuden
äro dels ])rästerliga ombud, dels
lekmannaombud. De förra utgöras
av samtliga biskopar i stiften 1.,
vid förfall för någon av dem, den
bland stiftets präster, som
domkapitlet väljer; pastor primarius
i Stockholm 1., om han är
hindrad, annan ledamot av
Stockholms stads konsistorium,
utsedd av konsistoriet; två av
teologiska fakultetens professorer
från vartdera universitetet, valda
av fakulteterna, varvid även
professorer, som icke äro
prästvigda, äro valbara ; samt, en
ordinarie innehavare av prästerligt
ämbete från varje stift och en
från Stockholms stad, valda av
inom valdistriktet kyrkoskrivna, till
prästämbetets utövning
berättigade prästmän. För varje valt
ombud utses en suppleant. De av
lekmän valda ombuden skola vara
två från Stockholm, ett från
Visby stift, två från vartdera av de
övriga stiften samt fem från det 1.
de valdistrikt, som K. M:t ”med
avseende å förhandenvarande
förhållanden” (t. ex. större
folkmängd, mera betydande religiösa
rörelser o. d.) bestämmer. Valet
av lekmannaombud sker genom
elektorer, vilka jämte
suppleanter väljas, en inom varje
kyrko-församling, av samtliga å
kyrkostämma i församlingen
röstberättigade lekmän och bland dessa.
(Präst kan således icke väljas till
elektor.) Två 1. flera församlingar
inom samma stift och valdistrikt
kunna emellertid förena sig om
gemensam elektor. Vid val av
lekmannaombud utgör Stockholms
stad ett, Visby stift ett och de
övriga stiften vartdera två
valdistrikt. Valet förrättas av
samtliga inom ett valdistrikt utsedda
elektorer inför en av domkapitlet
förordnad valförrättare och för
Stockholms stad inför dess
konsi
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
