Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoskrud - Kyrkostaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
Kyrkostaten
20
Mitra med broderier frän 1400-t. och
emaljprydda silverplattor från 1000- 1.
1100-t., urspr. tillhörande en äldre
mitra. (Naekbanden ej synliga.) Från
Linköpings domkyrka, nu i Stat. hist.
mus.
stav (krumstav 1. kräkla)
av upptill krökt form, vanl. av
dyrbart material och rikt
orne-rad, guldkors, buret i kedja
kring halsen, och ring. Vid
kräklan var stundom fästad en
duk (suda’rium), urspr. för att
skydda staven mot direkt
beröring av händerna. Ärkebiskopens
speciella hederstecken var p a 1 [–]-] {+-
]+} i u m, som vid utnämningen
överlämnades av påven; fr. o. m.
1100-t. utgjordes det av ett band
av ylle, vanl. prytt med fem kors,
som ringformigt omslöt bröst,
skuldror och rygg och varifrån
långa band lodrätt föllo ned fram
och bak. Palliet fästades medelst
nålar utanpå mässhaken. Den nuv.
svenska biskops- och
ärkebiskops-skruden ansluter sig i stort sett
till den medeltida med
uteslutande av pallium (se ill. till B i
-s k o p). Om kardinalernas och
påvens speciella ornat se
Kardinal och Påve. — Den
fullständiga mässkruden användes
under medeltiden endast vid
firandet av mässoffret och
därmed samhörande förrättningar. I
övrigt ersattes mässkjortan av
röcklinet och mässhaken av
korkåpan. Många andra växlingar ha
dessutom förekommit. I samtliga
föremål inlades symbolisk
betydelse. Bruket att låta K. växla i
färg efter betydelsen av
kyrko-årets olika högtider är känt redan
på 800-t., men först Innocentius
III fastställde under 1100-t :s
sista år en fullständig kanon
därför. Enl. denna äro färgerna: vitt,
rött, svart med violett som bifärg
och grönt med gult som bifärg.
Vitt användes på jul-, nyårs- och
påskdagen m. fl., rött på
pingstdagen och på apostlarnas och
martyrernas dagar m. fl., svart
och violett under fastlagstid, på
långfredag och sorgegudstjänster,
grönt under den festlösa tiden.
Stora skiljaktigheter betr,
färgernas betydelse ha dock gjort
sig gällande i olika länder och
stift. Liturgiska färgväxlingar
tillämpas ännu i svenska kyrkan,
gult brukas dock ej. — 3. Övriga
textilier. I K. ingå även
bonader, mattor, dynor och andra
föremål för kyrkorummets
prydande, offerhåvar (se d. o.) m. m.
För vigsel, dop, begravningar,
m. fl. ceremonier ha ett stort antal
textila föremål varit i bruk. Bland
dessa må nämnas gravtäcke (se
d. o.), brudpäll och gravpäll (se
Päll).
Kyrkostaten, det forna rike i
mell. Italien, över vilket påven
härskade. K. omfattade 1859
landskapen Latium, Umbrien,
Markerna och Romagna. 41,000
kvkm., 3,1 mill. inv. (1857). Den
indelades i legationer och
delegationer, styrda av resp, kardinaler
och prelater. -— Redan tidigt, med
säkerhet från 500-t., ägde
påve
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
