Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkstöt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Kyzikos—Kålfly
32
bad; litet glaskärl med
plan-parallella väggar, som, fyllt med
färg- 1. annan absorberande
vätska, placeras i en ljusstråles väg.
Kyzikos [ky’-], i antiken en
rik grekisk stad på en (nu till
halvö förvandlad) ö vid sydkusten
av Propontis (Marmarasjön). Jfr
A 1 k i b i a d e s sp. 287.
Kyösti, se Larin Kyösti.
Kåda, utflytande och stelnande
växtsaft, bestående av gummi,
slem 1. balsam.
Kådlåpa, se T r ä.
Kådtäkt, utvinning av kåda
(balsam) ur levande träd
(barrträd, främst tallarter) för
terpentin- och hartsfabrikation.
Lönar sig under normala
förhållanden ej i Sverige men drivs i stor
omfattning i Amerika, även
Frankrike, Tyskland m. fl.
länder. Vid vegetationsperiodens
början anlägges kådblecka vid
trädets bas genom barkens och
yttersta splintvedens avhuggning.
I bleckans sårkanter bildas efter
3 å 4 veckor grova, patologiska
hartskanaler, som sedan genom
upprepad sårning (k a t n i n g,
kantkatning) medelst skarpt
järn tömmas på sitt balsam, som
nedrinner och uppsamlas. Även
skrapkåda från naturliga
stamskador insamlas stundom; i
Sverige i stor omfattning under
krigsåren 1916—18 såväl för
export (till Tyskland) som för
tillgodoseende av inhemskt behov av
harts, främst pappersindustrins
behov av limämne.
Kåge. 1. Ivar K., f. 1882,
skådespelare, anställd hos Ranft
1906—13, därefter vid
Dramatiska teatern. — 2. Wilhelm
K., f. 1889, den föreg:s broder,
konstnär, sedan 1917 anställd vid
Gustavsbergs porslinsfabrik, där
han utfört ett betydelsefullt
ar
bete för fajansens konstnärliga
förnyelse.
Kågeröd, socken i Malmöh. 1.,
jämte Stenestad pastorat i Lunds
stift. 1,795 inv.
Kåge älv, vattendrag i n.
Västerbotten, utmynnar i K å g e
-fjärden. 62 km.
Kåk, urspr. påle, träställning.
— 1. Gammalt, förfallet trähus.
— 2. Äldre benämning på s k a m
-påle, en å offentlig plats rest
pelare av trä 1. sten, vid vilken
förbrytare fastbundos till allmänt
beskådande och skymfande 1. för
att undergå spöstraff, k å k
-strykning. I Sthlm var en K.,
prydd med en bronsstaty,
Kopparmatte (se d. o.), uppställd
på Stortorget.
Kåkind. 1. Härad och tingslag
i Gudhems och Kåkinds domsaga
i Skarab. 1., omfattande
socknarna S. Fågelås, N. Fågelås, Hjo
landskommun, Grevbäck, Bredvik,
Kyrkefalla, Mofalla, Värsås,
Va-rola, Hagelberg, öm, N.
Kyrke-torp, Våmb, Ryd, Forsby och
Sventorp. — 2. Kontrakt i Skara
stift, omfattande pastoraten N.
Fågelås och S. Fågelås; Hjo
stads- och landsförs.; Fröjered,
Korsberga och Fridene; Varola,
Värsås, Ljunghem och Edåsa;
Kyrkefalla och Mofalla;
Dare-torp. Velinge och Brandstorp;
Tidaholm; Acklinga, Agnetorp
och Baltak; samt Grevbäck och
Bredvik.
Kål, se Brassica.
Kåldolma ( av turk, dolma,
fyllning), maträtt, bestående av
malet kött och ris, omsvept med
kålblad.
Kålfjäril, se P i e r i d i d a e.
Kålfly, Bara’thra bra’ssicae, en
art N a 11 f 1 y n. Larven,
grön-1. brunaktig med mörka
snedstreck, är vanligt skadedjur på
korsblommiga växter, framför
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
