Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkstad - Kyrkstöt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Kyrkstöt—Kyvett
30
dock ej med boningshus utan
endast med stallar (kyrkst allar),
t. ex. i Rättvik (se ill. till D a
-lar na sp. 1565—66).
Kyrkstöt, gammal benämning
på kyrkvaktare, syftande på hans
forna uppgift att under predikan
gå omkring i kyrkan och väcka
sovande kyrkobesökare genom att
stöta i golvet med en stav 1. ge
dem ett lätt slag (därav även
benämningen spögubbe).
Kyrkvall, den en kyrka
närmast omgivande fria platsen 1.
tomten, var den urspr. brukade
platsen för socknemännens
sammanträden. Sockenstugor kommo
först längre fram, under nya
tiden, allmänt i bruk.
Kyrkås. 1. Socken i Jämtl. 1.,
jämte Lit pastorat i Härnösands
stift. 395 inv. — 2. Socken i
Skarab. 1., jämte Essunga,
Lek-åsa, Barne-Äsaka och Fåglum
pastorat i Skara stift. 185 inv.
Kyros [ky’-] (grek., lat.
Cy’-rus, hebr. Kores), se Persien.
Historia.
Kyskhetsbälte, gördel med lås
(särskilt omtalad från
medeltiden), varmed man sökte försäkra
sig om hustruns trohet. K. äro
först kända från Italien, varifrån
bruket torde ha spritt sig över
hela Europa. K. ha omtalats även
hos vissa naturfolk.
Kyskhetsträdet,
abrahams-buske, Vi’teæ A’gnus ca’stus
(fam. Verbena’ceae), buske 1. träd
i Medelhavsländerna. Bladen och
frukterna brukades av de gamla
grekerna och under medeltiden
som förment skydd mot okyskhet.
Küssnacht, Küssnach
[ky’ss-], by i kantonen Schwyz,
Schweiz, vid Vierwaldstättersjön.
I K. finnes en staty över Vilhelm
Tell och i närheten Tells kapell,
på den plats, där Tell skall ha
dödat fogden Gessler.
Kysstavla 1. o s c u 1 a t
o’-r i u m, tavla av guld, silver,
elfenben 1. annat material, oftast med
framställningar ur den heliga
historien. Vid katolska
nattvarden kysses K. av de trogna. Ett
annat namn på K. är p a x, frid.
Kystendsje’ [kys-], se
Con-s t a n t a.
Kysto’m [kys-], se Cysta.
Kystoskop [kys-] (av grek.
ky’stis, blåsa, och skopei’n,
skåda), rörformig apparat med
elektrisk lampa i spetsen, avsedd att
genom urinröret införas i
urin-blåsan och tillåta ett iakttagande
av dennas upplysta väggar.
Genom K. kunna även sönder och
katetrar under ögats kontroll
införas i blåsan och uretererna.
Küstri’n [kys-], stad och
fästning i Brandenburg, Preussen,
vid Warthes inflöde i Oder.
Betydande industri. Står i
förbindelse med Warthe—Netzekanalen,
har en god flodhamn och är en
viktig järnvägsknut. 19,000 inv.
Kyte’ra [ky-], nygrek.
Ky-ti’ra, ital. Cerigo, den sydligaste
av Joniska öarna, belägen nära
Moreas sydligaste udde. — K.
(lat. Cythe’ra) betecknades i grek,
myt. som Afrodites födelseort.
Kyttlantbruk, k y 11 n i n g,
fordom använd brukningsmetod,
varvid grästorv upphackades och
brändes tillsammans med virke,
askan spreds och jorden besåddes.
Vid kyttning av mossjord lerslogs
denna först, varefter den
harvades och brändes. Då några
skördar tagits, fick jorden växa igen,
varpå bränningen upprepades
efter några år.
Kyushu, K i u s h i u [ky-, ki-],
den s.v. huvudön i den japanska
ökedjan. Se Japan.
Kyve’tt [ky-] (fr. cuvette,
skål), i allm. kärl för förvaring
av vätskor, t. ex. fotografiska
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
