Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kålgallvivel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Kåta—Käkleden
36
mindre, stoppad soffa för tvä
personer.
Kåta, se Lappar.
Kåtot jåkko, fjällmassiv i
Lappland, s.s.v. om Abisko. Flera
glaciärer.
Kägel, se Stil.
Kägelsnitt, se Koniska
sektioner.
Kägelsnäckor, Co’nus, ett
släkte Snäckor med koniskt,
vackert färgtecknat skal och läng,
smal mynning med skarp
ytter-läpp. Medelhavet, asiatiska hav.
Kägelspel, ett spel med klot
och käglor, som i Sverige har
spelats i mer än 100 är. K. spelas
på, rak, plan bana, vanl. av trä,
21—24 m. lång. Käglorna, 9 till
antalet, uppställas vanl. i
fyrkant med en spets mot spelarna.
Den främsta käglan benämnes
tysken, mittkäglan kung, de yttersta
på sidorna änkor. Man skall med
klotet slä omkull största
möjliga antal käglor. Poäng,
varierande för olika slag, räknas enkel,
om främsta käglan förblir
stående, dubbel, om den faller. Vissa
slag ha särskild, högre poäng,
näml, bataljon, när alla käglorna
falla, kringskuren kung, när
denne ensam förblir stående,
svinrygg, när blott de tre käglorna i
mittraden falla, skomakarstol,
när alla käglorna falla utom den
bortersta och änkorna, finska
slussen, när endast änkorna bli
stående o. s. v. — K. bör skiljas
från bowling, som spelas med
klot, försedda med hål för
tummen och långfingret, och med 10
käglor, uppställda i triangel,
samt annan poängberäkning.
Kägla, detsamma som kon.
Käglan, bergshöjd på gränsen
mellan Närke och Västmanland,
till större delen inom, det förra
landskapet, högst 108 ta. ö. h.
Kähler [kä’-]. 1. Martin K.,
f. 1835, d. 1912, tysk evangelisk
teolog, prof, i Bonn 1864, i Halle
1867, en av senare tiders mest
självständiga systematiska
teologer. K. sysslade särskilt med
frågorna om Bibelns auktoritet och
om förhållandet mellan religion
och historia. — 2. Herman K.,
f. 1846, d. 1917, dansk keramiker,
skapade vid sin från fadern
övertagna fabrik i Næstved en
särskilt för sin vackra lysterglasyr
känd och uppskattad
konst-industriell produktion.
Käke, se Kranium.
Käkfjärilar,
Micropterygi-mo’rpha, en grupp Fjärilar
med smala vingar, klädda med
fjäll och taggar. Mundelarna äro
mer 1. mindre ursprungligt
byggda. Till K. hör bl. a. den
allmänna björkmalen,
Erio-cra’nia sparmane’lla, vars larver
minera björkblad. Vingar gråblå
1. violetta. Vingbredd 9—13 mm.
Käkfötter, se Kräftdjur.
Käkhålorna (jfr Kranium
sp. 1290), slemhinneklädda
hålrum på båda sidor i överkäken,
stundom säte för envisa
varbildningar.
Käkisalmi [kä’-], se
Kex-h o 1 m.
Käkleden är belägen
omedelbart framför ytter örat (se
Kranium sp. 1288) och bildas av
det tvärställda, rullformade
utskottet på underkäken samt
tinningbenet. Ledytorna svara ej mot
varandra och mellanrummet är
utfyllt av en broskskiva. Vid
sänkning av underkäken glida
broskskivan och underkäkens
utskott framåt, samtidigt som det
senare vrides mot den förra.
Rörelsen kan kännas framför
ytter-örat strax under okbågen.
Led-vrickning framåt är ej ovanlig,
varvid underkäken blir fjädrande
fastlåst i sänkt ställning.
Ord, som ej återfinnas under K, torde sökas under C och H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
