Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsföreningen för folknykterhet utan förbud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193 Landsfören. för folknykterhet utan förbud—Landskap 194
alltid upphävd. Brott mot L.
straffades med aktförklaring.
Landsföreningen för
folknykterhet utan förbud, L. F.
U. F., konstituerades 15 febr. 1922
för att ”i huvudsaklig
överensstämmelse med i Sverige nu
gällande lagstiftning arbeta för
frivillig folknykterhet samt
motverka förbud och förbudslagstiftning
ss. ledande till moralisk, rättslig,
social och ekonomisk skada för
individer och samhälle”. L.
organiserade kampen mot förbudet och
medverkade till resultatet av
förbudsomröstningen 27 aug. s. å.
Landsföreningen för
kvinnans politiska rösträtt, L. K.
P. R., bildades 1903 som ett led
i den i Washington 1902 bildade
Internationella
kvinno-rösträttsalliansen. L.
omfattade slutligen 364
lokalföreningar (i allm. förk. kallade
F. K. P. R.) med nära 16,000
led. ur alla partier och
samhällsklasser men med ledning
huvudsaki. från liberala partiets
kvinnor. 1911 övergick L. till liberal
politik och utgav 1912—19
tidningen Rösträtt för kvinnor.
Efter kvinnorösträttens
genomförande 1921. upplöstes L. och
ersattes av en kommitté för
internationellt rösträttsarbete. Ordf, i
L. ha varit Anna Whitlock, Lydia
Wahlström, Signe Bergman och
Karolina Widerström.
Landsförvisning, en persons
tvingande att för viss tid 1. all
framtid vistas utanför sitt
hemland — leva i landsflykt —,
var förr ett tämligen vanligt
straff, särskilt för förbrytelser av
religiös, politisk 1. ärekränkande
beskaffenhet. L. ss. straffmedel
avskaffades i Sverige genom
strafflagens promulgationsförordning
1864. Jfr Deportation.
Landshjälp, en särskild skatt,
beviljad 1719 och 1720 till
betalande av statsskulden från Karl
XII:s tid. För L:s förvaltning
bildades Riksens ständers kontor
(jfr Riksgäldskontoret).
La’ndshut [-hot], stad i
Bayern, vid Isar, n.ö. om
München. 25,000 inv. L. har flera
märkliga medeltida kyrkor,
främst den 1392 påbörjade S:t
Martinskyrkan, samt
residensbyggnad i italiensk renässansstil,
uppförd 1536—43. På en höjd
invid L. ligger den medeltida borgen
Trausnitz, omkr. 1550 tillbyggd i
italiensk renässansstil. Stora
marknader och betydande handel
med jordbruksprodukter.
Kvarnar, bryggerier m. m.
Landshövding, se
Länsstyrelse.
Landshövdingehus, ett slags
hyreshus i Göteborg med nedre
våningen av sten och de båda övre
av trä. Typen uppstod omkr. 1875
och fick sitt namn av att
landshövdingämbetet genom att bevilja
undantag från gällande
föreskrifter möjliggjorde byggandet.
Landsinremissionen, norskt
sällskap för inre mission, bildat
1893 (ss. en fortsättning av
Lutherstiftelsen av
1868), av liknande karaktär som
Evangeliska Fosterlandsstiftelsen
i Sverige.
Landskamrerare
(lands-kamrer), Landskansli, se
Länsstyrelse.
Landskap betecknade hos
germanerna urspr. icke blott en
naturligen sammanhängande
landsdel utan framför allt en
politisk enhet, ett lan d. De nuv.
svenska landskapen äro ofta
bildade av mindre enheter, t. ex.
Uppland av folklanden. Redan i
förhistorisk tid ha L. i sin tur
samlats till större enheter, främst
Göta- och Svearikena och
slutli
7. — L e x. VII. Tr. 26. 10. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
