Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapslagar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Landskapslagar
198
landet jämte Öland slutit sig
till Östergötlands lagsaga, medan
ett litet område, Mo härad vid
övre Nissan, erkände
Västgöta-lagen. Återstoden med det
egentliga Värend som huvudbygd hade
egen lag. Av denna, den s. k.
Smålandslagen, är nu blott
kyrkobalken bevarad. Förlusten
är stor, ty säkert var
Värendsrät-ten av betydande intresse. Av
senare domstolsakter framgår bl. a.,
att inom dess område liksom
inom ett angränsande område av
Blekinge, syster ägt samma
arvsrätt som broder (jfr H e r u 1 e r).
Mycket egenartad och
ålderdomlig är den rätt, som utvecklat
sig bland de handelsidkande
gu-tarna, Gutalagen 1.
Gotlandslagen. Dess likhet med
langobardernas lagar är
påfallande, ehuru uppteckningen härrör
från slutet av 1200-t. — I
Svealand få lagtexterna en starkt
avvikande karaktär, till väsentlig
del beroende på att de ha ett
annat ursprung. En rättsbok, i
stil med götalagarna, är D al a
-lagen (förr även kallad Äldre
Västmannalagen). Bland de
övriga är Upplandslagen den
viktigaste. Den är ett verk av vår
första kända kungliga kommitté.
På grund av den oklarhet, som
vållats av de förut befintliga,
kringströdda laghandskrifterna,
tillsattes kommittén dels för att
ta reda på vad som var gällande
rätt, dels också för att ”dikta” ny
lag, då så visade sig behövligt. De
främsta kommittéledamöterna
voro domprosten Andreas And
i Uppsala och Tiundalands
lagman Birger Persson. Förslaget
stadfästes av konungen 1296.
L. har härmed utvecklats från
en ”rättsbok” till en verklig
lagbok. På grund av det anseende,
Upplandslagen vann, har den
Landskapslagar. Sida ur östgötalagens
v&damålsbalk.
utövat stort inflytande på de
senare, i början av 1300-t.
upptecknade svealagarna:
Södermanna 1 a g e n (stadfäst 1327),
Västmannalagen och
Hälsingelagen, av vilka i
synnerhet de två sista ordagrant
upptagit stora stycken av
Upplandslagen. Hälsingelagen gällde
i hela Norrland och i åtminstone
en del av Finland. En handskrift
därav, som var fastkedjad i
Sel-ångers kyrka, betraktades som
normalexemplar. En liknande
förvaring kan man anta för
handskriften av Dalalagen, vars
band ännu har kvar en krampa
att fästa kedjan i. Eljest voro
garantierna för bibehållandet av
lagtextens renhet bristfälliga.
Utom de här nämnda L., vilka
ännu finnas i behåll, ha vi säkra
underrättelser om tillvaron av en
N ä r k e s 1 a g och en Värm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
