Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Languedockanalen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Languedockanalen—Lansdo wne
222
Languedockanalen [-[laagg-då’kk-],-] {+[laagg-
då’kk-],+} se Canal-du-Midi.
Langue d’oil [larjgdoi’], se
Franska språket sp. 557.
Languet [laggä’], Hubert,
f. 1518, d. 1581, fransk humanist,
diplomat i olika makters tjänst,
kalvinist, tillskrives ett märkligt
hugenottiskt statsrättsligt arbete,
Vindi’ciae co’ntra tyra’nnos
(1579), av pseud. Junius Brutus.
Langu’st, se
Pansarkräf-t o r.
Langöen, Långön, namn på
flera norska öar. Den största är
L. i Vester ålens ögrupp,
Nordland fylke. 887 kvkm.
Lani’sta, lat., fäktmästare och
ledare för en trupp gladiatorer.
Lanka, se Kortspel sp.
1246.
Lankester [læ’nnkøsto], sir
Edwin R a y, f. 1847, engelsk
zoolog, prof, i London 1874-—90
och Oxford 1891—98 samt
direktör vid British Museum 1898—•
1907. Har utgivit avhandlingar
om bl. a. ryggradslösa djur,
fiskar och fossila djur,
populärvetenskapliga arbeten och
tidskriften Quarterly journal of
microscopical science.
Lanman [læ’nnmon],
Charles Rockwell, f. 1850,
nordamerikansk språkforskare, prof, i
sanskrit vid Harvard University
1880. Har bl. a. utgivit en använd
lärobok, Sanskrit reader (1888).
Lannaskede. 1. Socken i
Jön-köp. L, jämte Myresjö pastorat i
Växjö stift. 845 inv. — L. har
numera gemensam kyrka med
Myresjö. Den gamla, nu öde
kyrkan, är en vacker romansk
absidkyrka. — 2. Brunns- och badort i
L. 1, i Emmåns dalgång.
Skogs-klimat.
La’nner, J o s e p h, f. 1801, d.
1843, österrikisk tonsättare,
skapare av den moderna Wienvalsen,
som senare upptogs och
fulländades av J. Strauss (far och son).
Lanolfn (av lat. la’na, ull, och
o’leum, olja), vattenhaltigt, renat
ullfett, bestående av sterinestrar
med fettsyror. L. är en seg,
gulvit, egendomligt luktande massa,
som upptagit 25 % vatten med
bibehållande av en för salvor
lämplig konsistens; ingår i ett
stort antal hudmedel.
Lanrezac [lagrosa’kk],
Charles Louis, f. 1852, d.
1925, fransk general. L. förde vid
världskrigets utbrott den
nordligaste franska armén, som led
svåra motgångar vid Dinant och
Charleroi aug. 1914, varför L.
entledigades omedelbart före
slaget vid Marne. Han blev då
generalinspektör för infanteriet. Då
han avgick 1917, erhöll han en
välförtjänt upprättelse.
Lans, se Stångvapen.
Lansa’d (av fr. lancer, kasta),
av häst, som vill undandraga sig
ryttarens inverkan, stundom
utfört våldsamt språng med
utsträckta bakben.
Lansbury [læ’nnsbori],
George, f. 1859, engelsk
socialist. L., som deltog i bildandet
av engelska grovarbetarförbundet
1891 och beklätt en mängd
kommunala poster, var 1913—22
utgivare av Daily Herald. Led. av
underhuset 1910—12 och från
1922. L., som har starka religiösa
intressen, tillhör arbetarrörelsens
vänsterflygel och delar dennas
sympatier för Sovjet-Ryssland.
Lansdowne [læ’nnsdaon],
markistitel inom engelska ätten
Fitz-maurice. — 1. William Petty,
lord Shelburne, 1: e markis av
L., f. 1737, d. 1805, engelsk
politiker, var Pitt d. ä:s medhjälpare
i fråga om kolonialpolitiken,
ivrade för medgörlighet gentemot de
nordamerikanska kolonierna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
