Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksskola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
Lantbruksveckan—Lantförsvarsdepartementet
232
jfr tab.), den första inrättad vid
Hvilan (1876), bibringa teoretisk
kunskap i grunderna för
lanthushållning med speciellt avseende å
medelstora och mindre jordbruk.
För inträde fordras avgångsbetyg
från folkhögskola 1. motsvarande
kunskaper (A-skola) 1.
folkskole-kunskaper (B-skola).
Huvudkurser hållas om 125 dagar, längre
kurs om 215 dagar, andra årskurs
om 125 dagar 1. fortsättningskurs
om minst 95 dagar. — L an t
-hushållsskolor (36 st. 1925)
meddela åt kvinnor undervisning
i skötsel av hushåll på landet.
Kurserna äro dels kortare (105
dagar) och dels längre (165
dagar ). — Lanthushåll-
ni n g s s k ol o r kallas två
läroanstalter för utbildande av
lärarinnor vid lanthushållsskolor och
skolkök, nämligen Fredrika
Bre-merförbundets lanthushållnings-seminarium å Rimfor sa (tvåårig
kurs) och
lanthushållningssko-lan å Brogård vid Vattholma
(ettårig kurs i samband med kurs vid
fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala). — Därjämte hållas
tillfälliga lantman n a
kurser, vanl. anordnade genom
hushållningssällskapen, samt kurser
för utbildande av
kontrollassistenter, vandringsrättare,
ladugårds- och svinskötare m. fl.
överinseende över den
statsunderstödda lägre L. tillkommer
Lant-bruksstyrelsen och utövas av tre
inspektörer. Se vid.
Mejeri-undervisning och
Trädgårdsskolor.
Lantbruksveckan,
sammanslutning med ändamål att till
överläggningar sammanföra
föreningar, som verka för lantbruk,
fiske o. d. Ett 40-tal föreningar
äro anslutna till L., som brukar
sammanträda i mitten av mars.
Lantbud (ty. Landbote, po. po-
sel), i det gamla Polen de av
lantdagarna valda och av
imperativa mandat bundna
riksdagsom-buden, vilka utgjorde 1 a n t b u
-d e n s hus. Jfr L i b e r u m
veto.
Lantdag (ty. Landtag), i det
forna Tysk-romerska rikets
delstater representativ församling av
lantständer (se Land). Under
1700-t. voro L. på väg att
försvinna, men de återupplivades i de
flesta stater i samband med de
begynnande konstitutionella
kraven i Tyska förbundet. De finnas
nu i hela Tyska riket utom i
hansestäderna (i Preussen även
provinslantdagar) och äro
demokratiskt valda
folkrepresentationer. L. fortbestå även, ehuru med
långt mindre befogenhet, i de
österrikiska förbundsländerna. —
L. funnos också i svenska
Pommern, östersjöprovinserna och
Finland, vars representation även
under ryska tiden kallades L.
Lanterna (lat. la (n) te’rna),
särskilt format ”ljus” (lykta),
avsett att nattetid utvisa ett
fartygs läge och kurs. Maskindrivna
fartyg på väg skola föra en röd
babordslanterna, en grön
styr-bordslanterna, avskärmade mot
styrbord, resp, babord, medelst
lanternskärmar, samt en
”vit” topplanterna; de må även
föra en akterligare topplanterna,
högre placerad än den förliga.
Segelfartyg föra ej topplanternor.
Ett fartyg till ankars för ett runt
hela horisonten synligt ”vitt
ljus”, s. k. ankarlanterna. Å
ör-logsfartyg användas dessutom
positions- och fartlanternor.
Lanterni’n (fr. lanterne, eg.
lykta), lyktliknande överbyggnad
å tak, torn 1. kupol.
L a n t f ö rsvarsdepartementet,
1840—1920 ett av de svenska
statsdepartementen, sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
