Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantgreve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Lantmannaskola—Lantmäteri
236
Danielson och Liss O. Larsson i
spetsen bildat Nya
lantmannapartiet, som med
bevarande av sparsamhetstendenserna
fick en mera konservativ prägel
i motsats till den
frihandelsvän-liga återstoden av L., kallad
Gamla
lantmannapartiet med Sven Nilsson i Everöd
och Olof Jonsson i Hov ss. ledare.
Efter tullfrågans avfärdande
sam-manslogos 1895 de båda
grupperna till en under det gamla
namnet och med företrädesvis
konservativ prägel. Dess ledare voro
nu C. Persson i Stallerhult, H.
Andersson i Skivarp, L. J.
Jansson i Djursätra och I. Månsson i
Trää. Från 1906 stod det i
mino-ritetsställning i kammaren. 1912
förenades det med Nationella
framstegspartiet (se d. o.) till
Lantmanna - och
borgar-partiet, som urspr. leddes av
Persson i Stallerhult och från
1913 står under ledning av A.
Lindman (under sin ministertid
1917 ersatt av H. Andersson i
Skivarp). Partiet omfattar
flertalet av A. K:s konservativa
element och var starkast företrätt
efter nyvalen 1914 (82 led.),
minskades betydligt 1917 men har
åter gått framåt och är 1925 näst
socialdemokraterna det största
(65 led.). Det har fört en
för-svarsvänlig och nationell politik
samt särskilt vårdat sig om
näringspolitiken, på vilket område
det tagit flera betydande initiativ
samt verkat för både
industri-och agrarprotektionistiska krav.
Lantmannaskola, se L an t
-bruksundervisning.
Lantmannen, se Sveriges
allmänna
lantbrukssällskap.
Lantmarskalk blev från 1625
efter tyskt mönster titeln för
rid-derskapets och adelns ordf, vid
riksdagar, herredagar och
land-skapsmöten. L. utsågs av
konungen, var urspr. avsedd som
förespråkare för dennes intressen och
fick som sådan flera ansvarsfulla
uppgifter vid riksdagsarbetet.
Under frihetstiden valdes L. av
adeln. Sedan man under
kanslipresidenten Horns
lantmarskalkskap 1720, 1727 och 1731 ansett
sig röna påtryckning från
regeringen, togs aldrig en led. av
riksrådet 1. sedermera av ministären
till L. Ämbetet avskaffades genom
representationsreformen 1865.
Lantmäteri förekom redan i
äldsta tider och innebar då
mätning (revning) av ägor och
dessas fördelning mellan
byamännen. Under medeltiden utmättes
genom L. de jordägandes
skattskyldighet. Genom anställande
1628 av en generalmatematiker
(Anders Bure) med uppgift
att anställa och undervisa
lantmätare, verkställa jordrevning
och upprätta specialkartor lades
grunden till ett ordnat L.
Ledningen av L. övertogs snart av
Kammarkollegium, hos vilket
ämbetsverk 1642 anställdes en
inspektor över L. Organisationen
tog fastare form 1683, då K.
M:t tillsatte en särskild
direktör över L. Enl. instruktion 1688
skulle den geometriska och
geografiska mätningen handhas av
en lantmätare i varje län. L an t
-mäterikontor i de särskilda
länen tillkommo 1696. Sedan
Fag-got 1757 påbörjat storskiftet,
ökades arbetet med
skiftesförrättningar, i följd varav lantmätarna
icke medhunno sina tidigare
uppgifter (arbete för statens räkning
och det geografiska kartarbetet).
I samband med laga skiftets
införande omorganiserades L., dess
styrelse blev ett fristående
ämbetsverk, generallantmä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
