- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VII. Kyrkofrid-Meuse /
381-382

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

381

Leka—Lekare

382

kända kulturstadier. — Ett
väsentligt drag hos all L. är dess
imitativa karaktär. Redan
spädbarnet härmar ljud, småningom
även rörelser, och längre fram
söker det i sin L. återge de vuxnas
verksamhet. Imitation utgör
också hos naturfolken L:s
grundelement; delvis ur samma grund
uppstår även konsten (musik,
dans, diktning, bildande konst),
vilken i sin begynnelse är nära
besläktad med och svår att skilja
från L. — L. kan i stiliserad
form återge vad som helst inom
den lekandes erfarenhetsområde.
Stiliseringen uppstår av olika
orsaker. Av rent tekniska skäl
förenklar L. det verkliga livets
förhållanden. Härav den ofta
ålderdomliga karaktären hos de
till L. tjänande redskapen
(leksaker), vilka ej sällan äro
degraderade kvarlevor av en äldre
tids enklare bruksföremål. En
annan stilisering grundar sig på
behovet av rytm, en annan åter på
tävlingslusten (danslekar,
täv-lingslekar). Ej sällan ha också
handlingar, vilka en gång haft
reella syften, t. ex. magiska
ceremonier, bibehållits som L., sedan
det ursprungliga syftet fallit i
glömska, en i folkseden vanlig
företeelse (t. ex. maj-, jul- och
midsommarupptåg). — Pedag. L.
har i den moderna pedagogiken
tillmätts stor betydelse och har
därför upptagits i skolans tjänst.
Moderna undervisningsmetoder ha
i mycket tagit L. till mönster, i
det att man söker bygga på
barnens självverksamhet samt ordna
det så, att barnen ägna sig åt
skolans sysselsättningar med samma
liv och lust som åt L. Man har
också låtit L., om icke ss. särskilt
ämne så dock som särskilt
moment, ingå i undervisningen. Den
har därvid till uppgift att liksom

Lekare.

gymnastiken främja lärjungarnas
kroppsliga utveckling och bilda
en motvikt mot stillasittandet i
skolan. Särskilda lekkurser
för utbildning av lekledare i
skolorna ha anordnats bl. a. vid
August Abrahamssons stiftelse å
Nääs. Numera ingår utbildning
till lekledare ss. ett moment i
gymnastiklärarnas och
folkskollärarnas utbildning. Huvudsaki.
övas s. k. friluftslekar, ss.
springlekar, bollekar m. fl.

Leka. 1. L. säges vinden göra,
då den kommer seglen att
långsamt leva på ett fartyg i vindrätt
läge. — 2. Se L e k t i d.

Lekain [lakä’p ], Henri
Louis, f. 1728, d. 1778, fransk
skådespelare, fick sin utbildning
genom förmedling av Voltaire och
spelade sedermera vid
Théåtre-Frangais huvudrollerna i flera av
dennes berömdaste tragedier.

Lekai’on, det antika Korints
hamn vid Korintiska viken.
Hamnstaden vid Saroniska viken
hette K e’ n k r e a i.

Leka’men (fsv. likhwmber, av
lik i den äldre betydelsen kropp
och ur ger m. haman, hölje =
hamn, skepnad), eg. kroppshölje;
kropp.

Lekare. 1. Under den tidigare
medeltiden benämning på
kringvandrande gycklare. Urspr. föga
ansedda, kommo L. från 1300-t.
att ung. motsvara de franska
trouvèrerna och jonglörerna samt
torde i viss utsträckning ha re-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/7/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free