Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Lekaryd—Leksand
384
Leksand. Kyrkan och klockstapeln.
kryterats bland studerande. -— 2.
Särskilt formad länk i en kätting,
som medger kättingen att vrida
sig kring sin egen längdaxel, så
att kinkar 1. törnar undgås.
Lekaryd, socken i Kronob. 1.,
jämte Aringsås och Härlöv
pastorat i Växjö stift. 715 inv.
Lekatt, seVesslesläktet.
Lekeryd, socken i Jönköp. 1.,
jämte Svarttorp pastorat i Växjö
stift. 970 inv. — Romansk, senare
tillbyggd absidkyrka.
Lekman (av mlty. lèkmann;
lék av mlat. la/icus, se d. o.) är
från början i den katolska
kyrkans terminologi beteckning för
den icke-prästvigde
församlingsmedlemmen till skillnad från
kle-rus (se d. o.). Språkbruket har
övergått till de protestantiska
kyrkorna, ehuru den
grundläggande åskådningen här icke vet
av någon sådan principiell
skillnad. I nyare tid har f. ö. L.
(liksom laicus) kommit till
användning även utanför det religiösa
området, till beteckning av den
icke-fackkunnige på vilket
område som helst.
Lekmannabröder (lat. fra’tres
conve’rsi, omvända bröder, resp.
illitera/ti, olärda, 1. barba’ti,
skäggiga) kallades under medeltiden
en i vissa ordnar förekommande
grupp av ett slags halvmunkar,
vilka, strängt skilda från de
riktiga munkarna, ägnade sig åt det
för klostrets uppehälle nödiga
kroppsarbetet. Institutionen
uppträder i österlandet på
bildstridernas tid. I Västerlandet
utbildades den spec. av cistercienserna,
vilkas byggmästare säkerligen
mestadels hörde till L:s grupp.
Ett särskilt verksamhetsområde
fingo L. i medeltidens hospital.
Ännu en form erhöll lekmännens
anslutning till munkväsendet i
tertiarierna (se d. o.).
Lekmannaombud, se
Kyrkomöte 2.
Lekmannaskola, se
Svenska kyrkans
lekmanna-s k o 1 a.
Lekombergsfältet,
järngruve-fält och anrikningsverk i Ludvika
skn, Kopparb. 1. Malmen är en
fosforrik svartmalm. Äg.
Gruv-a. b. Lekomberg.
Leksand. 1. Socken i Kopparb.
1., jämte Djura (till 1923
kapell-förs.) pastorat i Västerås stift.
9,680 inv., i Djura 1,200. Inom
L. ligger municipalsamhället
Leksands Koret. Kommunal
mel-lanskola. L., som ligger vid s.
ändan av Siljan, är en av
Dalarnas gamla huvudbygder oeh
har flera livligt besökta
turistplatser (bl. a. byn Tällberg). över
Dalälven leder vid L. en 1925
färdigbyggd landsvägsbro av betong
i 5 spann med en sammanlagd
längd av 225 m. — Kyrkan, urspr.
medeltida, erhöll 1709—15 sin
nuv. karaktär av centralkyrka
med den av ryska kupoltorn
inspirerade lökformiga
takryttaren. Klockstapel från 1600-t. — 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
