Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liedbeck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Liedbeck—Liége
494
Liége. T. v. Jakobskyrkan. — T. h. Brunn å Place Marché av Jean Delcour.
oförändrad upprepas för varje ny
strof (ss. vanl. i folkvisan) 1.
under styckets fortgång efter
textens fordringar varieras 1. ock
helt ombildas (genomkomponerad
L.). L:s musikaliska form,
anpassad för instrumentalmusiken,
företer dels en tvådelad typ, som
senare utvecklats i sonaten (se
d. o.), dels en tredelad typ, där
tredje delen utgör en upprepning
av den första (A B A).
Liedbeck [lid-]. 1. Per
Jakob L., f. 1802, d. 1876, läkare,
prosektor i Uppsala 1831-—-46,
därefter praktiserande
homeopa-tisk läkare i Sthlm, verkade ss.
lärare vid Gymnastiska
centralinstitutet för systematisering av
Lings gymnastik. — 2. A 1 r i k
L., f. 1834, d. 1912, son till L. 1,
sprängämnesingenjör, en av L.
och A. Nobels medhjälpare,
utarbetade flera metoder och
apparater för framställning av
dynamit och röksvagt krut.
Liederteorin [li’-] (av ty. Lied,
visa), en av K. Lachmann
uppställd teori för uppkomsten av
de stora folkliga eposen, främst
de homeriska dikterna (se
Horn e r o s) och Nibelungenlied.
Liedgren [lid-], Emil, f.
1879, hymnolog, lektor i Västerås
1920. har särskilt på Wallinforsk-
ningens område gjort betydande
insatser. I Den svenska
psalmboken (4:e uppl. 1921) har L.
givit en populärvetenskaplig
psalmhistorisk översikt.
Liége [lie’j], ty. Lüttich. 1.
Prov, i ö. Belgien omkring Meuse.
2,895 kvkm. 875,000 inv.,
huvudsaki. valloner. L. är bildat av det
forna biskopsdömet L., som från
1300-t. var en riksomedelbar del
av Tyska riket. Det besattes 1794
av fransmännen och tillhörde 1815
—30 konungariket
Nederländerna. — 2. Huvudstad i L. 1, vid
Ourthes utflöde i Meuse. 165,000
inv., med förstäder från Séraing
i v. till Herstal i ö. 245,000 inv.
På Meuses v. strand ligger den
äldre stadsdelen, bland vars
vackra öppna platser märkas
Place du Marché med tre
barockbrunnar och Place Lambert,
omgivna av historiska byggnader,
bland dem justitiepalatset (1508
—40, urspr. biskopsresidens),
berömt för sin arkadomgivna gård
(se ill. till Ar k ad). Bland L:s
många kyrkor märkas den gotiska
S :t Paulskyrkan, numera
biskopskyrka, och den urspr. romanska,
på 1500-t. ombyggda praktfulla
S:t Jakobskyrkan. Universitet
med ett stort bibliotek,
konstakademi, musikkonservatorium m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
