Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liedbeck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Liegnitz—Lievens
496
L. är Belgiens största
industristad med tillverkning av vapen,
ylle-, linne-, läder- och bleckvaror
samt järn. I närheten ligga stora
kolgruvor och Cockerills (se d. o.)
anläggning i Sera ing med dess
betydande maskinverkstäder.
Handeln underlättas av flodfarten pä
Meuse och goda
järnvägsförbindelser. — Historia. L. uppstod som
kyrkligt centrum, blev 720
biskopssäte och under senare
medeltiden en industriell och
kommersiell storstad. Dess utveckling
blev sedan intill 1800-t. hindrad
av krigiska härjningar, för vilka
det på grund av sitt viktiga
strategiska läge ofta utsatts. Omkr.
1890 omgavs L. med en gördel av
12 fort på 7—9 km:s avstånd
från stadens utkanter. Vid
världskrigets inledning försökte
tyskarna under v. Emmichs befäl genom
överrumpling taga L. 5 aug.
Staden med gamla citadellet intogs,
men fortgördeln kunde först 16
aug. slutligt intas med hjälp av
det grova tyska artilleriet.
Liegnitz [li’gnits], stad i
Schlesien, Preussen, vid Oders
biflod Katzbach och järnvägarna
Breslau—-Berlin,
Breslau—Leipzig. Tillverkning av kläde, läder,
tobak, maskiner. 70,000 inv. L. är
Schlesiens historiska huvudstad.
Lienshyttan, se Rid d ar •
hyttan.
Liepaj a, se L i b a u.
Lier [lir], fr. Lierre, stad i
prov. Anvers, Belgien.
Tillverkning av siden, knypplade spetsar
m. m. 26,000 inv.
Lie’ra (fr. lier), förena,
förbinda.
Lierre [liä’r], se Lier.
Lfestöl, Knut, f. 1881, norsk
folklorist, prof, i Oslo 1917,
grundade 1914 Norsk
Folkeminne-samling, vars styresman han är.
L. har främst ägnat sig åt studiet
av norska folkvisor, varav han
1912 tills, med Moltke Moe utgav
en skolupplaga, Norske folkeviser
fra middelalderen, och 1920
påbörjade en folkupplaga i 3 bd med
anmärkningar av L. och Moe.
Lie’tuva, se Litauen.
Lietzmann [li’ts-], Hans, f.
1875, tysk teolog, prof, i Jena
1905, i Berlin 1924, har särskilt
sysslat med N. T:s och den äldsta
kyrkans historia. Bland hans
arbeten märkas Petrus und Paulus
in Rom (1915) samt delar i det
av honom själv redigerade,
särskilt från filologisk synpunkt
grundläggande arbetet Handbuch
zum Neuen Testament (1907 ff.).
Lieue [ljö], gammal fransk
längdenhet av växlande storlek,
c:a 4—5 km. — Nouvelle L.
[novä’ll], 1 km.
v. Liewen [li’-], ätt av
liv-ländskt ursprung. Till en i Sverige
1653 naturaliserad gren hörde
kusinerna Bernhard v. L., f.
1651, d. 1703, och frih. Hans
Henrik v. L. d. ä., f. 1664, d.
1733, greve och riksråd 1719. Båda
voro tappra generaler, den förre
stupade utanför Thorn, den senare
var först verksam på olika håll i
de svenska provinserna och sändes
dec. 1713 till Turkiet, där han
för Karl XII framställde
fäderneslandets nödläge och önskan om
konungens återkomst. — Hans
Henriks son, greve Hans
Henrik v. L. d. y., f. 1704, d. 1781,
tillhörde de krigsivrande hattarna
på 1730-t. och fullgjorde 1739—
40 en farlig beskickning till
Turkiet. General 1750, riksråd 1760,
pommersk generalguvernör 1766.
riksmarskalk 1772.
Lievens [Ii’fens], J an, f. 1607,
d. 1674, holländsk målare,
verksam bl. a. i Leiden och
Antwer-pen. Han studerade hos Pieter
Lastman jämte Rembrandt, vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
