Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liévin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497 Liévin—Liggsår 498
stil han i sina figurbilder fint och
försiktigt sökte tillämpa.
Liévin [lievä’g], stad i dep.
Pas-de-Calais, n.ö. Frankrike.
Bryggerier, kvarnar,
sockerfabriker, givande kolgruvor. 26,000 inv.
Life and work [lajf øndoa’k],
eng., ”liv och gärning”, mottot
för 1925 års allmänkyrkliga möte
i Sthlm. Se vid.
Världsförbundet för m e11 a n f o I k
-ligt samförstånd genom
kyrkosamfunden.
Liffey [li’ffi], flod i ö. Irland,
utmynnar vid Dublin i Irländska
sjön.
Lifland, se L i v 1 a n d.
Liga (fr- Hgue, eng. league, av
lat. liga’re, binda), förbund,
förening; skara, band (i klandrande
bet., t. ex. tjuvliga) ; politiskt
förbund, allians, särskilt
benämning på åtskilliga politiska
förbund, bl. a. från början av nya
tiden, ss. den mot Frankrike
riktade ligan i Venedig 1495
mellan påven Alexander VI,
Spanien, tysk-romerske kejsaren
Maximilian, Venedig och Ludvig
Sforza av Milano samt katolska
ligan 1609, en sammanslutning
av Tyska rikets katolska furstar
under ledning av hertig
Maximilian av Bayern, närmast riktad
mot den evangeliska unionen. Jfr
även Helig liga. — Lig i’st,
medlem av L. — L i g i’ s t i s k,
tillhörande L kännetecknande
för L.
Ligame’nt (av lat.
ligame’n-tum, band), se Band. Anat.
Ligatu’r (av lat. liga’re,
binda). Boktr. Se Stil. — Kirurgi.
Avknytning (underbindning) av
kärl, nerver m. m. med silke,
cat-gut e. d.
Ligg, se Bygg.
Ligga bi sägas fartyg göra, dä
de röra sig framåt med minsta
möjliga styrfart (segelfartyg
ge
nom att gå så nära upp i vind som
möjligt), så att de ej kastas tvärs
sjöarna.
Liggande, se Hängande.
Liggare. L Benämning på
sådan större anteckningsbok, som i
ett ämbetsverk, ett kontoi- etc.
”ligger” lätt tillgänglig för
dagliga anteckningar. — 2. Se
K v a r n. — 3. Större fat för
lagring av öl, vin o. d.
Ligga uppbrassad, detsamma
som att ligga bi.
Liggedagar, se Liggetid.
Liggetid. Jur. Den tid en
befälhavare å ett befraktat fartyg
är skyldig att avbida lastning
och lossning av gods. Den del av
L., under vilken detta skall ske
utan ersättning, benämnes
ligge-dagar. Är lastningen resp,
lossningen ej fullbordad inom
ligge-dagarna, är befälhavare skyldig
att mot ersättning lämna
ytterligare rådrum (över
liggedagar). L:s längd ävensom
ersättningen för överliggedagarna
plägar i allm. vara reglerad
genom fraktavtalet. Föreligger icke
särskilt avtal, beräknas
liggedagar och överliggedagar enl. i
sjölagen givna bestämmelser. —
Postv. Den tid, under vilken en
postförsändelse får ligga kvar
vid adresspostanstalten för att
tillhandahållas adressaten. L. är
olika för olika slags
postförsändelser men vanl. 14 dagar.
Liggfog, se M u r.
Liggmila, se Träkol.
Liggsår (lat. decu’bitus),
brand, uppkommen vid långvarigt
sängläge genom tryck spec. på
ställen av kroppen med ytliga
bendelar. L. är vanligast vid hög
ålder och vid sjukdomar med
höggradig nedsättning av
livskraften samt vid åderförkalkning och
avmagring. — Behandlingen är
helst förebyggande (tvättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
