Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515 Liljegren—Liljeholmens stearinfabriks a. b. 516
Fällande vildgäss. Målning av Bruno Liljefors. (Nat. mus.)
tande djurmålningar, skildrande
den vilda faunan, främst
fåglarna, i intim samhörighet med
naturen. Han förenar med jägarens
skarpa blick för det
karaktäristiska ett levande måleriskt
föredrag och har framför allt givit
prov på en mästerlig, ofta rent
impressionistisk rörelseskildring.
Under ett tidigare skede arbetade
L. i litet format och med en
detaljrikedom, som givit upphov
till jämförelser med japansk
konst. Typiska verk från denna
period äro en rad små katt- och
fågelstudier inom samma ram
(1885) och Rävfamilj (1886) i
Nat. mus. Under 1890-t.
utvecklas hans konst parallellt med det
övriga svenska måleriet mot
större bredd och monumentalitet och
starkare stämningsinnehåll; den
har i stort sett sedan dess
behållit dessa för Konstnärsförbundet
utmärkande stildrag. Bland hans
senare, ofta stort upplagda verk
märkas Havsörnar (1897, Nat.
mus.), vildgässmålningarna i
Statens Museum for Kunst i
Köpenhamn (1898) och Nat. mus. (1907)
samt Ejdersträck (1900) i
Thiel-ska galleriet, vilket äger den
största samlingen av L:s verk.
—- 2. Ruben L., f. 1871, den
föreg:s broder, tonsättare, sedan
1912 kapellmästare vid
Gävleborgs orkesterförening. L., vilken
tidigare verkat som kördirigent
i Uppsala och Göteborg, har bl. a.
tons att en symfoni, stycken för
violin och piano, sånger samt
kör-kantaten Blomsterfursten (1907).
Liljegren, Johan Gustav,
f. 1791, d. 1837, historiker,
riksantikvarie 1826, riksarkivarie
1835, led. av Götiska förbundet,
bedrev en omfattande forn- och
medeltidsforskning. Han utgav
bl. a. Runlära (1832),
Runurkunder (1833) samt tog initiativet
till Svenskt Diplomatarium.
Liljeholmen, se Stockholm.
a. b. Liljeholmens
kabelfabrik, grundat 1901, äger i
Liljeholmen, Sthlm, fabrik för
tillverkning av elektriska kablar och
ledningar. L. tillhör numera A. S.
E. A.-koncernen.
Liljeholmens stearinfabriks
a. b., Sthlm, Sveriges äldsta och
största fabrik för tillverkning av
stearinljus, olein, glycerin m. m.
Firman grundades 1838 och
om-bildades till aktiebolag 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
