Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Isie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
521
Lilla Isie—Lillehammer
522
Lilla Isie, socken i Malmöh. 1.,
jämte östra Torp pastorat i
Lunds stift. 695 inv.
Lilla jul var i äldre tid i
Norden stundom benämning på
kyn-delsmässan (se d. o.) ss. julens
avslutningsfest men identifieras
nu mestadels med trettondedagen,
vilken inom kyrkan av ålder
betraktats ss. julhögtidens slut.
Lilla kretsloppet, se
Blodomlopp sp. 100.
Lilla Malma, socken i
Södermani. L, jämte Dunker pastorat i
Strängnäs stift. 1,180 inv.
Lilla Mellösa, socken i
Södermani. L, jämte Flen pastorat i
Strängnäs stift. 2,580 inv.
Lilla Slågarp, socken i
Malmöh. L, jämte V. Alstad, Fru
Alstad och Stora Slågarp
pastorat i Lunds stift. 790 inv.
Lilla Spanien, se Haiti.
Lillbessemerprocessen,
modifikation av den sura
bessemerprocessen. L. har funnit användning
särskilt i gjuterier för
framställning av stålgjutgods av tackjärn.
Konvertrarna rymma charger om
500—2,000 kg. och skilja sig från
vanliga bessemerkonvertrar
därigenom, att blästerluften icke
in-pressas vid bottnen utan genom
formor, placerade i 1. strax
ovanför badytan. Blästerns tryck är
blott c:a 250 mm.
kvicksilverpelare och kan därför levereras av
en fläkt. Tackjärn och skrot
smältas i en kupolugn, järnet
ned-tappas i konvertern och
blåsning-en börjar. En blåsning tar 15—20
min., varvid en avbränning av 10
—15 % uppstår. En
lillbessemer-anläggning utmärker sig genom
billig anläggningskostnad.
Produkten kan lätt kontrolleras
genom ändring av beskickningen.
Tackjärnet, som användes, har
följande sammansättning: 3,0—
4,5 % kol, 1,5—3,0 % kisel, 0,5
—1,25 % mangan, mindre än 0,1
% svavel och fosfor.
Lille [lill], flarn. Ryssel [-[re’j-sel],-] {+[re’j-
sel],+} huvudstad i dep. Nord,
n.ö. Frankrike, vid Deülekanalen,
Senséekanalen och Nordbanan.
220,000 inv. — Gamla staden
omges av moderna ytterkvarter och
talrika förstäder. Bland
byggnaderna märkas den sengotiska
kyrkan S: t Maurice och Börsen,
uppförd 1652. I n.v., skild från den
övriga staden genom
Deülekanalen, ligger det av Vauban
uppförda citadellet. L. har fullständigt
statsuniversitet, grundat 1562,
katolsk högskola med 5 fakulteter
samt ett konstmuseum med
betydande samlingar av främst
holländsk 1600-tals- och fransk
1700-talskonst. L. är n. Frankrikes
industriella centrum
(bomullsspinnerier, järnverk, verkstäder).
Viktig garnisonsort. — L. grundades
på 900-t. av grevarna av
Flandern. Från 1200-t. eftertraktades
det av Frankrike, som erövrade
det definitivt 1667. Det omodernt
befästade L. spelade under
världskriget ss. fästning ingen roll. L.
besattes efter kort motstånd okt.
1914 av tyskarna. Det viktiga
industriområdet kring L. sökte de
allierade förgäves återta okt.
1914 (”slaget vid L.”) och mars
1915. L. utrymdes av tyskarna
1918.
Lille, Axel, f. 1848, d. 1921,
finländsk publicist. Ss.
huvudredaktör för Nya pressen
1883—-1900 och 1906—17 kämpade L.
energiskt för svensk bildning i
Finland och mot ryska åtgärder
att åsidosätta Finlands
grundlagar. Även i lantdagen deltog L.
från 1885 och var 1906—17 ordf, i
Svenska folkpartiet. 1918 var L.
en tid pressattaché i Sthlm.
Lillehammer, stad i Opland
fylke, Norge, vid Mesnas utlopp i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
