Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla Isie ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Lillhärad—Liiljebjörn
524
Mjösen. Turist- och kurort. I L:s
ö. utkant Sandvigska
samlingarna, ett präktigt hembygdsmuseum
i Skansenstil. Mest känt bland de
olika industriföretagen är
Lar-sens pipfabrik. I närheten av L.
sanatorier. 5,200 inv.
Lillhärad, socken i Västmanl. 1.,
pastorat i Västerås stift. 535 inv.
Lillhärdal, socken i Jämtl. L,
pastorat i Härnösands stift. 1,850
inv.
Lillie, Axel, f. 1603, d. 1662,
greve, krigare, riksråd 1648,
fältmarskalk 1657, deltog med
utmärkelse i Trettioåriga kriget och
hade såväl därunder som senare
viktiga poster.
Lilliehorn. 1. Per L., f. 1729,
d. 1798, sjömilitär, politiker. Vid
1789 års riksdag en av konungens
ivrigaste anhängare, blev L. s. å.
konter amiral. Under ett sjöslag
vid Ölands s. udde 1789 vägrade
L. att åtlyda hertig Karls
befallning att med sin flottavdelning
delta i striden. Han dömdes till
döden men benådades. — 2. Karl
P o n t u s L., f. 1758, d. 1820, den
föregzs brorson, militär, var
delaktig i sammansvärjningen mot
Gustav III men skickade i sista
stund en varnande biljett till
konungen. L. dömdes till
landsflykt.
Lilliehöök. 1. Måns
Brynte s s o n L., d. 1529,
hövits-man på Älvsborg, deltog i
väst-götaupproret (se d. o.) 1529,
enl. Peder Svart lockad av hopp
om kronan. Han ställdes efter
upprorets misslyckande inför
rätta i Strängnäs och dömdes från
liv och gods. — 2. E b b a L., f.
1529, dödsår obekant, den föreg:s
dotter, gift med Sten Eriksson
Leijonhufvud (se d. o.), kallades
på grund av sin manhaftighet och
härsklystnad ”grev Ebba”. Hon
anses ha haft ej ringa del i
upp
roret mot Erik XIV och hotade
Johan III under dennes aktion mot
riksråden att störta även honom
från tronen. — 3. Johan L., f.
1598, d. 1642, krigare, deltog i
Gustav II Adolfs fälttåg i Livland
och Preussen samt i Trettioåriga
kriget. L. blev 1642
riksfälttyg-mästare och stupade s. å. vid
Brei-tenfeld. — 4. H u g o L., f. 1845,
d. 1912, direktör vid
mariningen-jörstaten 1889, dess överdirektör
och chef samt chef för
Marinförvaltningens ingenjörbyrå 1898,
chef för mariningenjörkåren 1906
—10, ledde de 1898—1910
pågående, omfattande nybyggnaderna av
krigsfartyg. — 5. Fredrik L.,
f. 1860, skeppsbyggare, 1898
lektor, 1911—25 prof, vid Tekniska
högskolan, har bl. a. uppfunnit
ett nytt spantsystem för
lastångare (se Spant).
Lillienstedt, Johan, eg. P au
-linus, f. 1655, d. 1732, greve
1719, diplomat. 1714 ombudsråd
för den ena utrikesexpeditionen,
1719 riksråd, 1727 president i
wismarska tribunalet. L. deltog i
fredsunderhandlingarna på Åland
1719 och i Nystad 1721. Han var
under 1680-t. verksam som
författare, översatte italienska
barockdikter samt skrev själv religiösa
diktei’ under starkt inflytande av
marinismen (se d. o.).
Lillierot, Nils, eg. E o s an
-der, f. 1635, d. 1705, adlad L.
1674, greve 1704, diplomat, 1677
—89 sändebud i Paris, 1691—1703
ambassadör i Haag, svensk
medlare vid fredsförhandlingarna i
Rijswijk, 1704 kungligt råd. L.,
som anslöt sig till B. Oxenstierna,
ansågs som en av sin tids mest
skarpsynta svenska diplomater.
Liiljebjörn. 1. Knut L., f.
1765, d. 1838, officer, godsägare,
medlem av Götiska förbundet.
1862 utgavs L:s för kännedomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
