Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköpings domprosteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Linlithgow—v. Linné
576
Karl v. Linné. Målning av Per Krafft
d. ä.
otillräckligt, sträckes linan
medelst en 1. flera spänn rullar.
— Trots L:s utmärkt höga
verkningsgrad, 90—96 %, övergår man
dock mer och mer till elektrisk
arbetsöverföring.
Linlithgow [li’nnlithgåo]. 1.
Grevskap i Skottland. Se
West-L o t h i an. — 2. Huvudstad i
L. 1. L. är en gammal stad, rik på
pittoreska byggnader och
historiska minnesmärken, ss. ruinerna
av de skotska konungarnas forna
slott. 8,000 inv.
Linnae’a, se Linnea.
Linnae’us, se v. Linné.
Lfnnankoski, J o h a n n e s,
författarnamn för V i k t o r i
Pel ton en, f. 1869, d. 1913,
finländsk författare. L., som var
bondson, utövade en omfattande
skriftställarverksamhet på finska
och utgav bl. a. den romantiska
och poesifyllda kärleksromanen
Sången om den eldröda blomman
(1906; sv. övers, s. å.) samt den
realistiska, psykologiskt
djupgående bondeberättelsen
Flyktingarna (1908; sv. övers. 1913), ett av
den finska folklivsskildringens
bästa verk. Bland hans skådespel
märkes den bibliska idyllen J ef tas
dotter (1911; sv. övers. 1919).
Linnarson, Gustaf, f. 1841,
d. 1881, statsgeolog, inlade stora
förtjänster om utforskningen av
Sveriges silurformation och dess
fossil.
v. Linné. 1. Karl (Carl) v.
L., före adlandet 1757 Linnae’us,
f. 1707 i Råshult i Stenbrohults
skn i Småland, där fadern var
präst, d. 1778, naturforskare,
den botaniska vetenskapens
nydanare, ofta kallad
”blomsterkonungen” 1. ”botanikens furste”. L.
bedrev studier i medicin och botanik
i Uppsala, där han efter en tids
ekonomiska bekymmer fann en
gynnare i Olof Celsius d. ä. 1732
företog han med offentligt
understöd en för hans senare utveckling
och för kännedomen om Norrland
viktig forskningsresa till
Lappland. 1735 reste L. till Holland
och stannade i detta land över tre
år, upptagen av livlig
vetenskaplig verksamhet och understödd av
mecenater och vetenskapsmän
(bl. a. Boerhaave). 1735 utgav L.
där Syste’ma natu’rae, ett verk
om blott 14 foliosidor, som i ett
slag gjorde hans namn berömt.
Arbetet innehåller en
klassifikation av naturens ”tre riken”
(växter, djur, mineralier), bl. a.
sexualsystemet (se d. o.). Andra
berömda, i Holland utgivna
arbeten äro Ge’nera planta’rum
(1737), Flo’ra lappo’nica (1737),
Cla’sses planta’rum (1738) m. fl.
1738 återvände L. till Sverige och
blev läkare i Sthlm. Han
medverkade där vid stiftandet av
Vetenskapsakademin (1739) och blev
dess förste preses. 1741 blev L.
prof, i medicin och botanik i
Uppsala, där han sedan verkade till
sin död. Under 1740-t. företog han
flera viktiga forskningsresor, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
