Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Litografi
616
Detalj ur litografi av Honoré Daumier.
släpper de våta partierna; 6)
torrt papper lägges på stenen,
och båda passera under pressen,
varvid färgen överföres till
papperet, som visar bilden omvänd
mot teckningen på stenen. För
erhållandet av en ny bild
upprepas förfarandet från 4). —
Med på samma princip byggda
metoder kan man uppnå även
andra effekter. Man kan täcka
hela ytan av stenen med krita,
varefter den svarta grunden
skrapas som en mezzotint för att få
fram de ljusa partierna (skrapad
L.), 1. man ristar vita linjer på
den svarta grunden. En annan
vanlig metod är att medelst en
lösning av litografisk krita utföra
en lavering 1. pennteckning på
stenen (litotint), då resultatet
imiterar en lavyr, resp,
tuschteckning. — Stenen slites icke,
varför stora upplagor kunna tryckas.
Stenen kan lätt slipas om till ny
användning. Metallplatta ger
sällan lika jämnt resultat som sten.
— Den indirekta metoden 1.
över-trycksförfarandet. 1) Teckningen
göres med litografisk krita 1.
tusch på ett särskilt preparerat
övertryckspapper med en i vatten
lättlöst yta av gummi 1. klister;
2) papperet lägges med ytan
nedåt mot en litografisk sten och
fuktas helt igenom, varefter båda få
passera pressen, varvid
kritteck-ningen släpper papperet och
fastnar på stenen. Sedan förfares
som vid direkta metoden. Den
slutliga bilden å avtrycket blir i detta
fall vänd åt samma håll som den
på övertryckspapperet gjorda
originalskissen. Fördelen är, att
konstnären icke själv behöver
teckna på den svårtransportabla
stenen. En tryckare utför allt det
hantverksmässiga arbetet. Dock
ha de förnämsta litograferna,
t. ex. Daumier, själva tecknat på
stenen. -—- L. brukar vara
signerad N. N. del. (tecknade), N. N.
lith., om litografen reproducerat
en annans teckning, men enbart
N. N. lith., om han litograferat
sin egen skiss. N. N. imp. betyder,
att N. N. är tryckaren 1.
förläggaren för bladet i fråga. Hans
arbetsinsats är dock mera
mekanisk än t. ex. träsnidarens i
förhållande till träsnittstecknaren.
-—- För reproduktionsändamål
sker överföringen till stenen
numera vanl. på fotografisk väg
från en pigmentkopia (se
Pigmenttryck), fotolitografi.
Tryckningen sker vanl. indirekt,
så att färgen från stenen 1. plåten
överföres på en gummiduk och
från denna till papperet (se O f f
-set). L. användes mest för stora
upplagor, då efter originalplåten
ett antal avtryck tas och
sammanställas på en plåt, efter vilken
upplagan tryckes, oftast i offset.
•—- Vid färglitografin
(kromolito-grafin) användes en sten L plåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
