Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturhistoria - Litteraturkritik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Litteraturkritik
622
B é d i e r. En
psykologiskt-filoso-fisk riktning representeras av
bl. a. D i 11 h e y och W a 1 z e 1,
medan B r u n e t i è r e i ny form
tillämpat det naturvetenskapliga
betraktelsesättet på diktarternas
utveckling. — Även i Sverige
framträder L. först med
lärdomshistoria och materialsamlingar
(S c h e f f e r u s, L i d é n, m. fl.).
Först i 1800-t:s början skapar L.
El a m m a r s k j ö 1 d ett
sammanfattande arbete i svensk L.,
samtidigt som A 11 e r b o m ger
levnadsteckningar och
karaktärs-skildringar. Vid årh:s mitt utges
sammanfattande arbeten av bl. a.
B. E. M a 1 m s t r ö m och P.
W i e s e 1 g r e n. Banbrytande
genom sitt källstudium och sin
historiska uppfattning blev G.
Ljunggren, och senare erhöll
svensk L. sin främste
representant i S c h ii c k, som skrivit
stora översikter över såväl den
svenska som världslitteraturens
historia och även som lärare
utövat ett stort inflytande.
Tillsammans med W a r b u r g utgav
han det vetenskapliga
huvudarbetet inom svensk L., Illustrerad
svensk litteraturhistoria; vid
samma tid verkade Levertin.
Inom den yngre generationen ha
främst B 1 a n c k, B ö ö k, M.
Lamm och Albert Nilsson
i en rad specialarbeten fortsatt
forskningen inom svensk L.
Litteraturkritik, den del av
den estetiska kritiken (se d. o.),
som sysslar med bedömande av
vittra arbeten. Under äldre tid,
i stort sett fram till 17OO-t:s
slut, var utgångspunkten för L.
den rådande smaken, och det
enskilda verket bedömdes i första
hand efter formens
överensstämmelse med fastslagna regler, men
i samma mån som en på
historiskt och psykologiskt
betraktel
sesätt vilande litteraturhistorisk
forskning framvuxit, har L.
alltmer övergått till att genom
estetisk och psykologisk analys söka
tolka och förklara diktverket och
värdesätta det som uttryck för
en författarpersonlighet. L:s
historia sammanfaller därför till
stor del med poetikens och
litteraturhistoriens (se dessa ord),
särskilt i den mån L. övergår till
att se det enskilda verket ur mera
principiella synpunkter L insätta
det i större sammanhang. Som
regelbundet utövad granskning
av nyutkomna arbeten
sammanhänger L. åter med pressens
utveckling. De under 1700-t.,
tidigast i England, framträdande
tidskrifterna fingo stor betydelse för
L:s utveckling (Sam.
Johnson), ehuru även de litterära
privatkorrespondenserna, främst
M. v. Grimms (se d. o.),
spelade en viktig roll, och med
L e s s i n g framträdde slutligen
en kritiker med .vidare syn än
äldre tiders smakdomare. De
tyska nyromantikerna (bröderna
S c h 1 e g e 1 m. fl.), som i sina
tidskrifter utövade en livlig
kritisk verksamhet, gåvo L. en
filo-sofiskt-estetisk inriktning, och
denna betonades ytterligare
genom den hegelska estetikens
dominerande inflytande på L. vid
1800-t:s mitt. Den moderna L.
grundlädes av S a i n t e
-B e u v e, som med sitt intresse för
sambandet mellan diktaren och
verket skapade den psykologiska
L. T a i n e och Benan
utvecklade på olika sätt hans metod,
och senare ha bl. a. B r u n e
-t i è r e, Faguet och
Lema i t r e bidragit att ge den
franska kritiken dess
rangställning och av L. i viss mån skapa
en självständig litteraturart. En
betydande, delvis särartad,
ställ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
