Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livlejdare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Livle j dare—Livorno
638
kristnades de på biskop Alberts
(se d. o.) initiativ under 1200-t.
av tyska kolonister under ledning
av Svärdsriddarorden, senare
Tyska orden (se dessa ord).
Påven erhöll nu större inflytande
än tyske kejsaren, ehuru den
senare var L:s länsherre med
ärkebiskopen av Riga som låntagare.
Befolkningen blev livegen under
de tyska adelsherrarna, och ett
tyskt stadsväsen uppkom. Ordens
strävanden att ombilda L. till
en enhetlig stat misslyckades.
Ordens förfall och den på 1520-t.
inträngande reformationens
splittrande inverkan gjorde L. från
mitten av 1500-t. till ett lockande
föremål för mäktiga grannars,
främst Rysslands och Polens,
er-övringslystnad. 1566 införlivades
L. (utom ösel) ss. hertigdöme med
Polen-Litauen. Under de
polsksvenska krigen erövrades större
delen av L. av Gustav II Adolf
1621, men först genom freden i
Oliva 1660 uppgav Polen sina
anspråk därpå. Sverige styrde L.
genom en generalguvernör i Riga,
som vid sin sida hade ett lantråd
och en lantdag. Den tyska adelns
dominerande ställning
undergrävdes av svenskarnas strävan att
hävda, statsmaktens intressen och
förbättra böndernas lott. Karl
XI :s reduktion, som väl
hänsynslöst genomfördes av
generalguvernören J. Hastfehr, uppväckte
en av Patkul ledd adlig
opposition, vilken besvarades med
suspension av L: s författning. Under
Stora nordiska kriget erövrades L.
av Ryssland och avträddes genom
freden i Nystad 1721.
Livegenskapen upphävdes 1804—19, men
i övrigt bevarades L:s gamla
samfundsförhållanden. Under
senare hälften av 1800-t. bedrevs en
starkt panslavistisk politik i L.,
vilket uppammade estniska och
lettiska nationalitetsrörelser.
Efter tsardömets fall 1917
bildades på L:s grund Estland och
Lettland (se vid. dessa ord).
Livlejdare, tross 1. wire av
klyvar- och jagarbommens
stående tackling, i vilken manskapet
håller sig fast vid arbeten på
dessa bommar.
Livländska orden [li’ff-], se
Tyska orden.
Livmedikus, gammal titel å
läkare, anställd hos konungen I.
medlem av den kungliga familjen
1. vid kunglig brunnsinrättning.
Livmoder, se Könsorgan.
Livmoderbristning, bristning
av livmoderns vägg, är sällsynt
och förekommer vanl. endast vid
sådant läge av 1. beskaffenhet hos
fostret, att detta ej kan utdrivas.
L. kan även uppstå vid avsiktliga
ingrepp. Utgång vanl. dödlig.
Livmoderinflammation. Veter.
L. framkallas av infektion, t. ex.
vid förlossningar, och är vanlig
spec. hos kor vid kvarbliven
efterhörd. I lindrigare fall visar sig L.
som lindrig, slemmig, stundom
blod- 1. varblandad flytning, i
svårare fall inställa sig febersymtom,
stark avmagring och brunaktig,
stinkande flytning. Härvid
uppstår alltid fara för allmän
blodförgiftning, s. k.
puerperaT-feber, som oftast leder till
döden inom 4—6 dagar.
Smittämnet framkallar ofta även
ledinflammation (se d. o.) 1. sprides
i kroppen och ger upphov till
allmän varförgiftning
1. p y e m i’. Behandling:
skölj-ningar av livmodern med svaga
antiseptiska lösningar.
Livmoderns sjukdomar, L i v
-moder ring, se
Kvinnosjukdomar.
Livo’nia, lat., Livland.
Livo’rno, huvudstad i
provinsen med samma namn, Toscana,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
