Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livstyp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Livstyp—Ljud
650
ris, majstång etc. Jfr
Träd-kult. — L. är ett mycket vanligt
motiv i konsten, såväl den
gammalorientaliska som, under
inflytande därifrån, den tidigare
medeltidens. Det framställes ofta i
stark stilisering och omgivet av
två mot varandra vända,
tillbedjande människor 1. djur. ”Jesse
rot” är ett särskilt i den
senmedeltida konsten vanligt motiv.
Livstyp, se
Ärftlighets-1 ä r a.
Livvakt, trupp med uppgift att
skydda en viss persons liv och
säkerhet. Jfr Garde.
Lizell, Paula, f. F r ö d i n,
f. 1873, operasångerska (sopran),
gift först med d:r H. Lindberg,
därefter med musikdirektör S.
Lizell. L. var 1893—1910 anställd
vid Kungl. teatern, där hon,
särskilt genom en välberäknad
scenframställning, fördelaktigt
framträdde i ett flertal större roller.
Sedan 1922 är L. föreståndarinna
för Kungl. teaterns operaskola.
Ljapuno’v, P r o k o p i j
Pe-t r o v i t j, d. 1611, rysk bojar,
1611 under ”den stora oredan” en
av ledarna för den nationella
rörelsen, mördad s. å.
Lje’sna, Lesna, ort i
Ryssland, guv. Mogiljov, ö. om Dnjepr.
Vid L. stod 29 sept. 1708 ett slag
mellan ryssarna och en svensk
armé under A. L. Lewenhaupt
(se d. o.).
Ljoöahåttr, fnord. versmått.
En regelbunden strof i L. består
av 6 verser, av vilka 1 och 2, 4
och 5 sammanbindas genom
allitteration m. m., så att man rättare
räknar med 4-fadiga strofer (jfr
F or ny r di s 1 ag). Antalet
stavelser i versen växlar. L.
användes i de flesta av Eddans
monologiska och dialogiska dikter (t.
ex. Håvamål), eljest föga.
Ljublja’na, se Laibach.
Ljud. Vågfront efter avskjuten kula.
En Huygens’ elementarvåg synlig för
varje hål i röret.
Ljud. 1. Fys. Longitudinell,
elastisk vågrörelse av sådant
svängningst al, att den kan
uppfattas med örat. Den kropp
(t. ex. en stämgaffel), som
försätter mediets (t. ex. luftens)
partiklar i svängningar, kallas
ljudkälla. Från en fristående
ljudkälla utbreder sig L. åt alla håll.
L. följer samma lagar som andra
vågrörelser: reflexion (se
Eko) inträder, då vågrörelsen
träffar ett tunnare 1. tätare
medium, en husvägg, ett berg 1.
dylikt; brytning kan påvisas
med stora ”linser” av gas,
innesluten mellan två membraner; är
gasen lättare än luften, verkar en
konvex lins spridande, i motsatt
fall samlande; böjning (jfr
Diffraktion) sker vid
kanten av t. ex. en mur; böjningen är
så stark, att L. tydligt höres även
bakom muren; även interferens
(se d. o.) mellan ljudvågor
förekommer. — Ljudstyrkan, den av
ljudvågorna per ytenhet av
vågfronten medförda effekten,
minskas i samma mån som L.
utbreder sig. Hindras L., t. ex. genom
väggarna i ett talrör, att sprida
sig, bibehåller sig ljudstyrkan
oförändrad längre sträckor. Olika
ämnen ha olika ledningsförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
