Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livstyp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651 Ljudalstrande organ—Ljudlag 652
för L. Goda ledare äro metaller,
vatten m. m., medelgoda ledare
gaser, dåliga ledare porösa
ämnen, ss. snö. — L: s
fortplant-ningshastighet i torr, 0°-ig luft
har bestämts med olika metoder
(t. ex. med Kundts rör) till 332
m. i sek. Hastigheten är oberoende
av gastrycket, ljudstyrkan och
tonhöjden men växer med
temperaturen och avtar med växande
gastäthet. I fasta kroppar växer
hastigheten med
elasticitetsmodu-len och avtar med växande täthet.
I vatten är hastigheten 1,450 och i
järn 4,900 m. i sek. —
Vetenskapen om L. kallas akustik. Se
vid. Ton. — 2. Språkv. Se
Språkljud.
Ljudalstrande organ. Hos
insekter kallas L. s t r i d u 1 a
-tio’nsorgan och användas
vanl. av hanarna för att locka till
sig honorna. Ljudet framkallas
i allm. genom gnidning av två
kroppsdelar mot varandra, hos
t. ex. vissa skalbaggar genom att
täckvingarna gnidas mot en
fin-strimmig list,
stridula-t i o n s r a s p, på bakkroppen.
Hos de flesta på land levande
ryggradsdjur ligger L.,
stämband, i struphuvudet (se d. o.).
Stundom förstärkes ljudet genom
resonansapparater, ss. det till en
benblåsa ombildade tungbenet hos
vrålapor, kväkblåsorna hos
grodor (se d. o.) och den förlängda
luftstrupen hos svanar.
Ljudbotten, se
Resonansbotten.
Ljuddämpning. Vid
utsläppandet av avgaserna från
förbränningsmotorer uppstår genom
deras hastiga expansion ett starkt
buller. Till förminskande härav
anordnas i avgasrörets ända en
1. flera ljuddämpare,
bestående av ett vanl. cylinderformat
kärl av gjutjärn 1. järnplåt, ur
vilket de inkommande
avloppsga-serna efter undergången
tryckminskning utströmma genom ett
antal hål i väggarna, tillsammans
minst 2 ggr större än avgasrörets
genomskärningsarea. Dämparen
bygges normalt c:a 20 ggr större
än sugvolymen och avkyles ofta
med vatten. Motorns effekt blir
emellertid genom ljuddämparen
något försämrad. .
Ljuder, socken i Kronob. L,
pastorat i Växjö stift. 2,335 inv.
Ljudfysiologi’, ibland använd
benämning på fonetik.
Ljudhål, hål i resonansbotten,
vanl. å översidan, till formen
växlande för olika instrument
(g-form å violin, rund å luta.
Ljudlag, varje formel,
varigenom så exakt som möjligt de
villkor anges, under vilka en
bestämd ljudförskjutning inträffat
(1. är på väg att inträffa) i
språket. Dessa villkor avse både
språksamfund (med hänsyn till tid och
ort), förändringens ev. beroende
av grannskapet till vissa andra
ljud, av en viss accentstyrka
o. s. v. Under 1300-t. blev
exempelvis gammalt långt a (ä) å i
nästan hela Sverige; g och k ha,
mestadels under senare delen av
medeltiden, blivit j, resp, tye-ljud
före starkt betonad, s. k. len
vokal i större delen av det svenska
språkområdet. En L. innebär icke
någon verklig förklaring av
förändringens orsaker 1. verkande
krafter. Det återstår att utröna,
varför alla ord, som äro fonetiskt
fullt likställda, förändra sig på
samma sätt, utan hänsyn till
betydelse 1. funktion (då gä blev
gå, blev också fär får o. s. v.) (se
vid. Språkvetenskap). En
språkförändring, som kan bringas
in under en L., kallas
”Ijudlags-enlig”; som motsats därtill
betraktas gärna förändring på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
