Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Locarno ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Loch Ness—Locke
688
John Locke. Kopparstick eftei- målning
av G. Kneller.
Jungfru Maria äro innerliga och
poesifyllda. Hans mest berömda
verk är ett altarskåp i
domkyrkan i Köln ("Köl ner dombild”).
Loch Ness [låch ness], största
sjön i Glenmor edalen, grevsk.
Inverness, Skottland.
Lockarp, socken i Malmöh. L,
jämte Fosie pastorat i Lunds
stift. 290 inv.
Lockbetei, för träbearbetning
avsett huggjärn med en tjocklek,
som avsevärt överstiger bredden.
Eggvinkeln är 25°—35°, beroende
på hårdheten hos träslaget.
Locke [låkk], 1. J ohn L., f.
1632, d. 1704, engelsk filosof och
pedagog. L:s förnämsta verk, An
essay concerning human
under-stamding (1690), avser att
undersöka den mänskliga kunskapens
ursprung, räckvidd och visshet.
L. bekämpade den
kunskapsteoretiska rationalism, enl. vilken det
i människoanden gives medfödda
idéer. Varken teoretiska
principer, ss. att det hela är större än
sina delar, 1. praktiska, ss. Guds
existens, moraliska begrepp etc.
kunna enl. L. hävdas ss. sådana.
Barnet vet, att det bittra ej är
sött, långt innan det vet något
om förhållandet mellan det hela
och delarna 1. om Guds existens.
Uppfattningen, att sådana idéer
kunna finnas ss. omedvetna vid
människans födelse faller enl. L.
därpå, att omedvetna
själstillstånd äro en självmotsägelse.
Liksom representanterna för den
kunskapsteoretiska empirismen i
forntiden och medeltiden
jämförde själen med en ta’bula ra’sa,
en renskrapad vaxtavla,
betecknar L. den som vitt papper,
white paper, varå inga
föreställningar 1., som L. genomgående
säger, idéer, ideas, finnas
skrivna. Sådana vinnas endast genom
erfarenheten. Men denna har två
olika källor, det yttre sinnet och
dess funktioner, sensationerna,
och det inre sinnet,
reflexions-verksamheten. Genom sensationer
vinna vi kunskap om de
kroppsliga tingen och deras egenskaper.
Genom reflexionsakter uppfatta
vi våra egna själstillstånd, d. v. s.
tanke- och viljeyttringarna. De
ursprungliga, genom det yttre
och inre sinnet förmedlade
med-vetenhetstillstånden kallas av L.
enkla idéer. Av dem kan själen
sedan aktivt bilda sammansatta 1.
komplexa idéer, ss. idén om
förhållandet mellan orsak och
verkan. — L: s kunskapsteori har
utövat ett vittgående inflytande ej
blott på engelsmän, ss. Berkeley
och Hume, utan även på Voltaire
o. a. upplysningsfilosofer, på vissa
representanter för
upplysningsfilosofin i Tyskland, ävensom på
Leopold. — Ss. pedagog har L. i
verket Some thoughts concerning
education (1693; sv. övers. 1916)
hävdat praktiska och realistiska
synpunkter samt vikten av fysisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
