Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Locketorp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Locketorp—Lodge
690
fostran ocli av en sedlig
karak-tärsdaning hos barnet. — 2.
William L., f. 1863, engelsk
författare, har utgivit romaner
med motiv ur engelsk
överklass-miljö (de flesta i sv. övers.),
präglade av intelligenta
karaktärsanalyser och sund livsfilosofi.
Locketorp, socken i Skarab. 1.,
jämte Väring pastorat i Skara
stift. S00 inv.
Lockhammare, för hålslagning
avsedd smideshammare med rund
1. kvadratisk sektion.
Lockne, socken i Jämtl. 1.,
jämte Brunflo och Marieby pastorat
i Härnösands stift. 1,855 inv. —
Från kyrkan finnes i Nord. mus.
en märklig, rikt ornerad dopfunt
av trä från 1200-t:s början.
Locknevi, socken i Kalmar L,
jämte Blackstad pastorat i
Linköpings stift. 1,810 inv.
Lockout [låkkao’t] (eng.,
utestänga), en av arbetsgivaren
föranledd nedläggelse av arbetet i
avsikt att öva tryck på arbetarna
och förmå dem till eftergifter i
frågor ang. arbets- och
lönevillkor o. d. L. är ett arbetsgivarnas
kampmedel, motsvarande strejken
från arbetarnas sida.
Lockyer [lå’kkjo], sir
Jo-seph Norman, f. 1836, d.
1920, brittisk astronom, 1885 chef
för astrofysiska observatoriet i
South Kensington, 1913 för Hill
(numera Norman Lockyer)
Ob-servatory, Sidmouth. L.
upptäckte 1868 (jfr J a n s s e n), att
solprotuberanserna
spektrosko-piskt kunna iakttas, även då
solen icke är förmörkad, och var
den förste, som tillskrev den i
protuberansernas spektrum funna
nya linjen ett obekant
grundämne, av L. kallat helium. L. är
upphovsman till teorin om
solfläckarnas betydelse för de
klimatiska förhållandena på jorden.
Lo co (lokativ av locus, se d.
o.), på stället, i stället för; ss.
handelsterm: här på platsen, på
försäljningsplatsen.
Lo’co cita’to, lat., förk. l. c.,
på anfört ställe.
Lo’co sigiTli, lat., förk. l. s.,
i sigills ställe.
Lo’cus, lat., plats, ställe. —
L o’c i (plur. av L.), ställen (i
böcker). — Lo’ci commu’nes,
gamla, ofta citerade sentenser,
allmänna uttryckssätt.
Lod. 1- Äldre viktsenhet = 1/33
skålpund = 13,3 gr. Som
juvele-rar- och medicinalvikt av något
annan storlek. I Tyskland och
Österrike är Lo t = 1/32 Pfund. —
2. Mått på silvers finhet, uttryckt
i 16-delar; 12-lödigt silver
innehåller 12/w rent silver, rent silver
är 16-lödigt o. s. v. 1 L. delas
i 18 g r ä n. — 3. Se L o d n i n g.
—-4. Se L ö d n i n g.
Lodavvikning, lodlinjens
av-vikning från normalen till den
teoretiska, ellipsoidiska geoiden
(se G e o d e s i sp. 1178). L. beror
på den ojämna massfördelningen
i jordskorpan och är alltså
särskilt stor t. ex. invid höga berg.
Lodbrok, se Ragnar L o d
-b r o k.
Lodbössa, gammal svensk
benämning på vanl. finkalibrig
mynningsladdare, avsedd för
laddning med blykula (lod).
Lo’dda, Mallo’tus villo’sus, en
art Laxfiskar av 14-—18 cm: s
längd. Förekommer i oerhörd
mängd i Atlantens n. delar.
Användes bl. a. som bete.
Loddby, se Holmens
bruks & fabriks a. b.
Loddfåfnismål, se Håvamål.
Loden [lå’-]. ty., melerat
streichgarnstyg, använt till
sportkläder m. m.
Lodge [låddj], 1. Thomas
L., f. omkr. 1558, d. 1625, engelsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
