Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loiseleuria ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Loiseleuria—Loke
706
näring. Talrika slottsbyggnader.
Vinodling. Huvudstad Blois.
Loiseleuria [loaslö’ria],
växtsläkte (fam. Erica/ceae). L.
(Aza-le’a) procu’mbens, k r y p 1 j u n g,
dvärgbuske av mattlikt växtsätt,
med små, rosenröda blommor.
Allmän på fjällhedar i n. Sverige.
Loisy [loasi’], Alfred, f.
1857, fransk teolog och
religions-forskare, 1909 prof, vid Collège de
France, efter att 1893 och 1904
ha tvungits att till följd av
teologisk radikalism inställa sin
verksamhet ss. lärare i exegetik
och 1908 ha drabbats av påvens
bann. L. framstod vid 1900-t:s
början ss. den franska katolska
modernismens förnämsta namn,
särskilt genom sitt mot Harnacks
Wesen des Christentums riktade
arbete L’évangile et Véglise
(1902), där L. djärvt utformar
mycket radikala tankar till en
apologi för romerska kyrkan.
Hans senare utveckling har gått i
avgjort agnostisk riktning.
Loja! (fr. loyal, av loi, lag),
laglig, laglydig; hederlig,
rättskaffens. — Subst.: 1 o j a 1 i t e’ t.
Lojsta, socken i Gotl. L, jämte
Fardhem och Linde pastorat i
Visby stift. 285 inv. — Kyrkan,
fullbordad omkr. 1280, har rester
av medeltida kalkmålningar. —
Vid gränsen till Stånga skn ligger
det s. k. Lojsta slott, en
bergkulle, omgärdad av förfallna
befästningsanordningar, trol. från
äldre medeltiden.
Lok, förk. för lokomotiv.
Loka (av fi. luokka, av
forn-slaviska Igku, båge), se Sele.
Loka brunn, brunns- och
badort (jfr d. o. sp. 661) i
Västmanland, mest bekant för sina
kisel-haltiga gyttjebad. L., som
upprättades på 1720-t., äges av kronan.
Loka’! (av lat. lo’cus, ställe).
1. L. 1. 1 o k a 1 i t e’ t, plats, rum.
23. -Le x. VII. Tr. 4. 12. 25.
— 2. L. 1. 1 o k a 1 i s e’ r a d, som
avser en viss ort 1. trakt;
begränsad till mindre område. —
Lokali s e’ r a, avgränsa till ett visst
område, bestämma (ursprungs-)
orten för något, göra
hemmastadd. Subst.: lokalisatio’n.
Lokal bedövning (jfr B e
-dövningsmedel) åstadkommes genom frysning, insprutning
av kokain m. fl. liknande medel
under huden 1. kring
nervstammen (regionä’r bedövning); i
senare fallet bedövas hela den
kroppsdel, som innerveras av den
ifrågavarande känselnerven.
Insprutning av novokain mellan
nedre delen av ryggmärgen och
dess hinnor (1 u m b a’ 1
bedövning) ger känslolöshet i nedre
kroppshalvan.
Lokalfärg. L Se Kolorit.
— 2. Inom litteraturen talar man
om L., när en författare i sin
miljöskildring betonar
karaktäristiska drag hos det land,
landskap, folk etc., där handlingen
tänkes försiggå.
Lokalise’ra, L o k a 1 i t e’ t, se
Lokal.
Lokalmissvisning,
perturba-tion av deklinationen (se J o r d
-magnetism sp. 190).
Lokalströmmar, i orena
metaller vid beröring med
elektroly-ter uppstående elektriska
strömmar. Den rena metallen,
elektroly-ten och föroreningen bilda ett
slutet galvaniskt element. L.
åstadkomma, att orena metaller
lättare lösa sig i syror än rena.
Lokalt veto, se
Rusdrycks-lagstiftning.
Lokasenna (”Loketrätan”),
starkt dramatisk Eddadikt i
Ijoöahåttr, skildrar hur Loke på
ett gästabud hos. Ägir byter ord
med nästan alla gudar och
gudinnor men slutligen drives ut av Tor.
Loke, en gestalt i den
forn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
