Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loschmidt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Loschmidt—Lothar
758
25 km. från kusten. Kring stadens
centrum, som har typisk
amerikansk storstadskaraktär,
gruppera sig vidsträckta villastäder,
inbäddade i grönska. Klimatet är
milt och trakten enastående
fruktbar. L. är jämte Hollywood (se d.
o.) centrum för den amerikanska
filmindustrin och har främst tack
vare denna på sistone vuxit upp
till världsstad. Folkmängden har
växt oerhört hastigt och
uppskattades 1922 till 635,000, 1924 till
900,000.
Loschmidt [lå’-j, Joseph, f.
1821, d. 1895, österrikisk fysiker,
1868 prof, i Wien, behandlade
kinetiska gasteorin och beräknade
det efter L. benämnda
Loschmidt-ska talet (se Molekyl).
Losholts, se Fönster sp. 883.
Loshult, socken i Kristianst. 1.,
pastorat i Lunds stift. 2,080 inv.
Los Presfdios [lås], se
Pre-s i d i o s.
Lossa, församling i Uppsala L,
jämte Bro pastorat i Uppsala
stift. 630 inv.
Losslinje, loss vatten
lin-j e, den vattenlinje, på vilken ett
fartyg ligger, då det är fullt
rustat men utan last.
Lossna, släppa,
gruvbeteck-ning på småsprickor i malm 1.
berg. Berg, som lätt sönderfaller
efter L., säges vara 1 o s s n i g t.
Lossningsanordningar, se
Lastnings- och
lossningsanordningar.
Losta, gräs av släktet Bro’mus
(jfr d. o.). Den 1-åriga åker - 1.
renlostan, Bromus arve’nsis,
odlas i s. Sverige, mest som
inblandning i 1-—2-årsvallar. Den
ger stor skörd men måste skördas
tidigt, om den ej skall bli hård.
S v i n g e 11 o s t a, Bromus
ine’r-mis, användes stundom i ständig
vall på grund av sin egenskap att
skjuta talrika rotskott.
Losöarna, sp. Islas de los
Idolos, ”avgudaöarna”, fem öar vid
Franska Guineas kust, i engelsk
ägo från 1818, i fransk sedan
1904.
Lot, se L o d.
Lot [lå 1. lått]. 1. Biflod från
h. till Garonne. 480 km. — 2.
Departement i s.v. Frankrike,
omkring L. 1 och Dordogne. 180,000
inv. Består till stor del av
Caus-ses (se d. o.). Producerar främst
vin. Huvudstad Cahors.
Lot, enl. 1 Mos. 19: 30 ff. Moabs
och Ammons stamfader,
uppfattas tydligen redan av Jahvisten
(1 Mos. 12: 4 m. fl.) ss. besläktad
med Abraham (enl. Prästkodex,
1 Mos. 11: 27, är han son till
Abrahams yngre broder Haran). I
L:s historia inflickas berättelsen
om Sodoms och Gomorras
undergång (1 Mos. 19), varvid bl. a. en
saltstod i närheten av Döda havet
på folktraditionens sätt tydes ss.
L:s hustru.
Lot-et-Garonne [låttegarå’nn],
departement i s.v. Frankrike,
kring floderna Lot och Garonne.
240,000 inv. Odling av vin,
syd-frukter, spannmål. Huvudstad
Agen.
Lothar [lå’-], romersk kejsare,
f. 796, d. 855, Ludvig den frommes
äldste son, medregent (817) och
efterträdare (840). Han sökte
sammanhålla det karolingiska
riket men tvangs av sina bröder att
ingå delningsfördraget i Verdun
843, genom vilket L. fick Italien
och en landsträcka från
Medelhavet till Nordsjön, vilken del
efter honom kallades
Lotharingi-en, Lothringen (se d. o.).
Lothar [lå’-] av S u p p 1 i n
-b u r g, tysk-romersk kejsare,
hertig av Sachsen, f. omkr. 1060,
d. 1137. L., som uppsattes som
kejsare 1125 av welferna, måste
göra stora eftergifter åt kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
