Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Loschmidt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Lothian—Lots
760
under kampen mot medtävlarna
av Hohenstaufiska ätten.
Lothian [låo’dhion], landskap
i Skottland, omfattar grevskapen
East-Lothian, West-Lothian och
Mid-Lothian, i äldre tid ett större
område.
Lothringen [lå’tt-], fr.
Lor-raine, landskap i n.ö. Frankrike,
omfattande dep. Meuse, Moselle,
Meurthe-et-Moselle och Vosges. —
Historia. Namnet L. har under
olika tidsskeden betecknat olika
områden, urspr. de länder, som
kejsar Lothar (se denne) genom
fördraget i Verdun 843 erhöll,
senare blott n. delen (frän Jura).
L:s äldsta historia behärskas av
inre strider och en vacklan mellan
Frankrike och Tyskland. Det
delades mellan dessa genom
fördraget i Mersen 870 men kom sedan
helt till Tyskland och gavs av
Otto I i förläning åt brodern,
ärkebiskop Bruno av Köln. Denne
delade det 959 i Nedre L., som
upplöstes i flera län, främst
Bra-bant, vilket 1430 tillföll Burgund
(se vid. d. o. sp. 785), samt det
alltjämt som L. bekanta övre
L., landet kring övre Mosel.
Detta gavs 1048 i förläning ät
Gerhard av Elsas s, som
blev stamfader för den ätt, inom
vilken hertigdömet 700 år gick i
arv. Det tillhörde Tysk-romerska
riket men blev mer och mer
fristående. Från medeltiden sökte
franska konungarna framflytta
sitt rikes gränser till Rhen över
L., och 1552 ockuperades de där
belägna biskopsstiften Metz, Toul
och Verdun. Under 1600-t. hölls
L. besatt av fransmännen 1634—
61 och 1670—97. Hertigarna av
L. närmade sig då Österrike.
Frans Stefan av L. (se
Frans sp. 535), sedermera
kejsare, berövades under Polska
tronföljdskriget sitt land av
fransmännen och avstod det i
utbyte mot Toscana till
ex-konung S t a ni sl au s av Polen.
Efter dennes död 1766
införlivades L. med Frankrike. 1871—1919
tillhörde ö. L. Tyskland (se
E 1 s a s s - L o t h r i n ge n). —
Genom slaget i L. aug. 1914
besegrade tyska 6: e och 7 : e
arméerna de i dåv. tyska L. inbrytande
l:a och 2:a franska arméerna.
Tyskarnas försök att tränga
vidare i franska L. hindrades återigen
vid Trouée de Charmes samma
mån. samt framför Nancy i sept.,
där fransmännen höllo den starka
ställningen Le grand Couronné.
Ställningskriget fortsatte
därefter i franska L. till krigets slut.
Loti [låti’], Pierre, pseud.
för Louis Vi au d, f. 1850, d.
1923, fransk författare, led. av Fr.
akad. 1891. L., vilken i den fina
romanen Le roman d’un enfant
(1890) skildrat sitt ensamma
barndomsliv, kom som sjöofficer
att företa vidsträckta resor. Han
har utgivit ett stort antal
romaner och reseberättelser, bl. a. Mon
frère Yves (1883; Min bror Yves,
1892), Pècheurs d’lslande (1886;
Islandsf iskare, 1887), Au Maroc
(1890; I Marocko, s. å.), Les
désenchantées (1906; De
uppvaknande, s. ä.). L:s arbeten skildra
med stor åskådlighet främmande
folks seder och uppfattning, deras
ton är starkt personlig, av en
lyrisk, stundom melankolisk prägel.
Lotofa’ger (av grek. loto’s,
lotus, och fagei’n, äta), se
Odysseus.
Lotorp, se Finspång.
Lots (av Ity. lots, etymologiskt
besläktat med ledsaga), vägledare
av fartyg i trånga farvatten,
inlopp till hamnar, längs kuster
o. s. v. — I Sverige omnämnas L.
redan på 1300-t. (i Visby sjörätt,
Magnus Erikssons stadslag,
Kal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
