Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luckner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
v. Luckner—Ludendorff
786
Maskinfabriker. 21,000 inv. —
Svåra strider utkämpades i
Luck-området under världskriget, dels
i slutet av centralmakternas
sommarfälttåg 1915, dels under
första skedet av Brussilovs stora
offensiv 1916.
v. Luckner [lo’kk-], Felix, f.
1884, greve, tysk korvettkapten,
bekant ss. chef på hjälpkryssaren
Seeadler, med vilken han 1917
företog en skiftesrik kaparfärd.
Lucknow [lø’kknao],
Lakh-n a u, huvudstad i distriktet och
divisionen L., Förenade
provinserna, Britt. Indien, vid Ganges’
biflod Gumti. 240,000 inv. — L.
består av en gammal, ruskig
stadsdel och en nyare med parker
och praktfulla byggnader, bland
vilka märkas Imambara,
Azuf-ud-Daulas väldiga mausoleum, samt
Moti Mahall (”pärlpalatset”)
med berömd handskriftsamling.
L. har högre läroanstalter, bl. a.
universitet, och räknas som ett
centrum för indisk odling.
Guld-och silverbrokad äro förnämsta
industriartiklar. Järnvägsknut.
-—L. var huvudstad i det fordom
självständiga Oudh. Kring L.
stodo hårda strider under
sepoys-upproret.
Lucre’tia, enl. den romerska
sagan en förnäm mans maka, som
blev våldtagen av en son till Roms
siste konung, Tarquinius, och
därför tog sitt liv, i det hon
uppmanade sin man att hämnas henne.
Detta skall ha föranlett
konunga-dömets störtande i Rom.
Lucre’tius, T i t u s L. C a r u s,
f. omkr. 97, d. 55 f. Kr., romersk
skald, skrev en lärodikt på
hexameter, De re’rum natu’ra (Om
världsalltet, 1903—04), ett stort
diktverk, behandlande världens
uppkomst ur atomerna, och till
tendensen starkt påverkat av
Epikur os’ materialistiska läror.
Ehuru L: s form är tung och hans
språk ålderdomligt, har hans verk
dock varit av stor betydelse, i
synnerhet under renässansen.
Lu’crum, lat., vinst. — L.
c e’ s s a n s, utebliven vinst, i
rättsterminologin benämning på
den vinst någon skulle ha gjort,
om ett avtal rätteligen fullgjorts.
— L u’ c r i c au’ s a, för
vinnings skull.
Lucullus, L u c i u s L i c i
-n i u s, f. före 106, d. 56 f. Kr.,
romersk statsman och fältherre,
utmärkte sig under de mitradatiska
krigen och blev ryktbar för sin
rikedom och den förfinade lyx,
som präglade hans levnadssätt
och som givit upphov till
uttrycket ”en lukullisk måltid”.
al-Ludd, se Lydda.
Luddit riots [lø’ddit ra’jats],
eng. (av Lud, en svagsint man,
som gjorde åverkan på en maskin
i England vid slutet av 1700-t.),
benämning på de upplopp med
förstöring av maskiner, vilka
förekommo vid tiden för
industrialismens genombrott, då
arbetslösheten tillskrevs de
arbets-besparande maskinernas
införande. Våldsverkarna kallas 1 u d
-d i t s, ludditer.
Luddtåtel, Ho’lcus lana’tus,
småvuxet, mjukludet, flerårigt
gräs (fam. Grami’neae) ; odlas,
ehuru i Sverige rätt obetydligt,
på fuktig moss- och sandjord.
Luddvicker, se V i c i a.
Ludendorff [lo’-], Erich, f.
1865, tysk general. 1908—11 var
L. chef för stora generalstabens
operationsavdelning, varunder
han energiskt arbetade för en
utökning av tyska härens
fredsstyr-ka. Efter att under världskrigets
första dagar ha utmärkt sig vid
stormningen av Liége blev L. i
aug. stabschef hos Hindenburg, då
denne övertog befälet över 8;e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
