Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftbombardemang - Luftbrisadeld - Luftdyna - Luftelektricitet - Luftfart - Luftfartsmyndigheten - Luftfiltrum - Luftfotografi - Luftförsvar - Luftförvärmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Luftbrisadeld—Luftförvärmare
808
vilket fall verkan kan beräknas
bli helt ödeläggande, ha
internationella förhandlingar förts utan
att ännu (nov. 1925) någon
allmän överenskommelse kommit till
stånd.
Luftbrisadeld, eldgivning med
granater (se d. o.), som sönder
-springa (brisera) i luften.
Brisa-den benämnes luftbrisad.
Luftdyna, kudde 1. ring av
kautsjuk med ventil för
uppblås-ning med luft. Användes för att
skydda skadade 1. ömtåliga
kroppsdelar (jfr Liggsår).
Luftelektricitet 1. a t m o
-sfärisk elektricitet.
För-bindes en elektrometer med en
k o 11 e’ k t o r, en anordning, som
antar luftens potential på den
punkt, där den uppställes, antar
elektrometern samma potential,
och dess värde kan avläsas. Som
kollektor kan en låga, ett
radioaktivt preparat 1. ett kärl med
droppvis utrinnande vatten
användas. Man finner, att
potentialen växer med höjden, i medeltal
med c:a 300 volt per m., om
sommaren mindre, om vintern mer.
Med växande höjd över jorden
avtar fältstyrkan och är på stor höjd
trol. noll. Luften innehåller alltså
en positiv laddning, sannol. lika
stor som jordytans negativa
laddning, vilken ur fältstyrkan vid
jordytan beräknas till c:a 8
elek-trostatiska enheter per kvm. —
Ovanstående gäller om L. vid klar
himmel. Vid mulet väder, särskilt
regn och åskväder, är fältstyrkan
mycket stor och hastigt
varierande, kan t. ex. kasta om riktning
på några ögonblick. Vid
tillräckligt hög fältstyrka inträder
urladdning: blixt 1. elmseld. — L:s
källor äro ej fullt kända; luftens
ionisering genom radioaktiva
ämnen i jorden och den
genomträngande strålningen (se lonise-
ring sp. 1483) samt
elektrici-tetstransport genom laddade
regndroppar antagas bidraga.
Luftfart, framförande i luften
av styrbara luftfartyg; i lagar
och förordningar innefattar
benämningen L. även färd med
friballong. L. kan bedrivas med
antingen flygplan 1. luftskepp (se
dessa ord). L. är antingen civil 1.
militär (se Luftvapen). Den
civila L. indelas i privat 1.
enskild L., bedriven av en person 1.
ett företag för enskilt bruk, och
offentlig 1. yrkesmässig L. (se
Lufttrafik).
Luftfartsmyndigheten, chefen
för den byrå inom
kommunikationsdepartementet, som
handlägger ärenden rör. den civila
luftfarten. L. utfärdar certifikat för
förare av luftfartyg och
luft-värdighetsbevis för luftfartyg
samt registrerar sådana.
Luftvär-dighetsbevis grundas på
besiktning av under L. lydande, av
K. M:t förordnade
”besiktningsmän för luftfartyg”.
Luftfiltrum har till ändamål
mekanisk rening av luft. Luften
suges 1. pressas genom en tät
vävnad, som därvid upptar
föroreningarna, 1. får passera mellan
parallellt, tätt intill varandra
spända dukar av grov vävnad och
tvingas att gå en sicksackväg. Vid
friktionen mot vävytorna fastnar
dammet å desamma. Framför L.
anordnas ett filtrum av
metallduk, som upptar större föremål.
Luftfotografi, fotografering
från flygplan, luftskepp 1.
ballonger. Se vid. Flygfotografi.
Luftförsvar, se Luftvärn.
Luftförvärmare, en inom
ång-pannetekniken använd anordning
för bättre tillgodogörande av
bränslevärmet genom
förupphettning av förbränningsluften.
Liksom vid economisern tages den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
