Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Luftskepp
822
Halvstyvt luftskepp av Lebaudytyp.
kallas även det tyska systemet.
Det kännetecknas av en med tyg
överklädd, styv
fackverkskon-struktion, som förlänar L: s
kropp dess yttre form och upptar
de av last och luftkrafter
åstadkomna belastningarna. Det styva
skelettet delas av tvärramarnas
innerförstagning i ett antal rum,
vart och ett utfyllt av en ballong,
i nedre delen försedd med en stor
automatisk ventil, genom vilken
gasen utströmmar vid ett visst
övertryck och (numera) ledes ut i
det fria genom en trumma genom
skeppets tak. Andra ventiler i
ballongernas toppar kunna
öppnas medelst linor från
förarhytten. Stabiliseringsplan,
höjd-och sidoroder äro anbragta på
stommens akterända. Gondoler
för motorer och besättning äro
upphängda i fackverket. På äldre
exemplar av Zeppelintypen voro
propellrarna lagrade i bockar på
L: s sidor och medelst långa axlar
med kuggväxlar kopplade till
motorerna samt förlagda så nära L:s
tyngdpunktsplan som möjligt.
Numera anbringas propellrarna
direkt på motorerna, I skrovets
botten finnes en (i moderna L.
inbyggd) förbindelsegång från
ände till ände. Som
byggnadsmaterial för skrovet användes till
en början vid Zeppelinsystemet
aluminiumplåt och ståltråd, vid
Schütte-Lanzsystemet användes
skelett av trälister, men båda
övergingo sedan till
duraluminium och stag av ståltråd. —
Historik. Idén att genom
åvägabringande av en framdrivande
kraft göra en ballong styrbar
framställdes redan 1784, då
fransmannen Jean Baptiste
Marie M e u s n i e r, f. 1754, d.
1793, föreslog en propeller driven,
långsträckt, med luftsäck försedd
ballong, där propellern skulle
drivas med handkraft (80 man). De
första försöken med L. utfördes i
Frankrike 1851—55 av Henri
G i f f a r d, f. 1825, d. 1882. Hans
första ballong, enl. det halvstyva
systemet, rymde 2,500 kbm. och
drevs av en 5 HK:s ångmaskin;
den uppges ha uppnått en fart av
omkr. 2,5 m./sek. Ett senare
(1855) byggt, något större L.
förolyckades, och därmed
avstannade hans försök. 1872 byggde
Stanislas D u p u y de L ö
-me, f. 1816, d. 1885, på uppdrag
av franska regeringen ett L. på
3,455 kbm., vars propeller drevs
för hand av 8 man. Hastigheten
var c:a 2,5 m./sek. Samtidigt
byggde en tysk, Paul H ä n
-1 e i n, ett L., som drevs av en 6
HK:s Lenoirgasmotor, för vars
drift lysgas togs från ballongens
fyllning. Hastigheten lär ha varit
5,2 m./sek. I Frankrike gjorde
1887 Gaston Tissandier, f.
1843, d. 1899, tills, med brodern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
