Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lufttrafik - Lufttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Lufttryck
836
les 13 mellanstationer för bl. a.
avlämnande och upptagande av
post. Sträckan mellan Chicago
och Cheyenne (1,450 km.)
till-ryggalägges i båda riktningarna
nattetid, varför en omfattande
markorganisation måst
genomföras. På sträckans fem ordinarie
landningsstationer äro på 15 m.
höga torn uppsatta kraftiga
strålkastare (luftfyrar) om 500
mill. normalljus, vilka rikta sin
ljuskon 1° över horisonten och
rotera kring vertikalen tre varv per
min. Dessa fyrar äro synliga på
150—200 km:s avstånd. Med ung.
40 km:s avstånd från varandra
äro på hela sträckan anordnade 34
nödlandningsfält, utrustade med
liknande luftfyrar som
huvudstationerna men av 5,5 mill.
normalljus. Dessa äro vid klar sikt
synliga 80—130 km. På ung. var
femte km. är placerad en blink
-Ijusfyr (Agafyr) om 5,000
normalljus, vars ljus av en lins
kastas 8° över horisonten. Dessa
blinkfyrar bilda sålunda ett
ljusband, efter vilket flygaren kan
leta sig fram även vid disigt
väder. De fem huvudstationernas
landningsfält äro omgivna av en
gles ramp av elektriska lampor,
som markerar gränserna. Hus och
andra hinder i närheten av fälten
äro rampbelysta för att ge
dagperspektiv. Ljuset från en kraftig
strålkastare sprides med en lins
över fältet, så att flygaren kan
landa lika säkert som på dagen.
Nödlandningsfälten äro endast
markerade med ett ljus i varje
hörn. Vid eventuella
nödlandningar belyses fältet med flygplanets
egna strålkastare. Medelst
trådlös telegraf meddelas flygaren vid
varje landningsstation
väderleksrapporter från den framför
liggande sträckan. Anordningarna
provades först i aug. 1923. Denna
postflygroute sysselsätter (1925)
ej mindre än 630 personer, därav
46 flygare. Flygplanen äro 81.
Routen trafikeras hela året.
Lufttryck, den fria luftens
tryck mot sitt underlag, tyngden
hos den luftpelare, som finnes
ovanför varje föremål på jordytan
och som uppåt sträcker sig till
atmosfärens gräns. Normalt L.
anses motsvara tyngden hos en
kvicksilverpelare om 760 mm:s
höjd, men nyare beräkningar ha
visat, att siffran 758,3 mm. är
riktigare. Ju högre upp man
kommer i atmosfären, desto lägre
blir L., och ändringen sker i
geometrisk serie. Genom uppmätning
av L. kan man följaktligen
beräkna en orts höjd över havet (se
Höjdmätning). L. är liksom de
flesta meteorologiska företeelser
underkastat vissa periodiska
växlingar. Den dagliga perioden är
föga utpräglad och har ett
starkare maximum kl. 10 f. m. och
ett svagare kl. 10 e. m., ett
svagare minimum kl. 4 f. m. och ett
starkare kl. 4 e. m. Den årliga
perioden varierar med det
geografiska läget, varvid tre olika typer
kunna urskiljas. På
kontinenterna inträder maximum på vintern
och minimum på sommaren. Ute
på oceanerna äro förhållandena
omvända (se kartor till I s o b a
-rer). I arktiska och subarktiska
trakter inträder ett starkare
maximum i april och ett svagare
i nov., ett starkare minimum i
jan. och ett svagare i juli. Lägsta
iakttagna L. (686,5 mm.)
observerades ombord på fartyget
”Lai-sang” i östkinesiska havet 2 aug.
1901. Högsta iakttagna L. är
789,2 mm. 23 jan. 1900 i Barnaul
i Väst-Sibirien, vilket, reducerat
till havsytans nivå, gör 808,7 mm.
Direkt har i Riga och Windau 21
jan. 1907 uppmätts 799,8 mm. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
