Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luleå stift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Luleå stift—Lumière
850
och Jockmocks lappmarks
tingslag. 40,340 inv.
Luleå stift inrättades 1904, då
Västerbottens och Norrbottens län
avskildes från Härnösands stift
för att bilda eget stift. Det
omfattar f. n. 7 kontrakt, 54
pastorat, 57 lands-, 5 stads- samt 1
gemensam lands- och stadsförs.
Areal: 164,454 kvkm. Folkmängd
(1 jan. 1924) 378,611 inv.
Lule älv, ett av Norrlands
största vattendrag, bildas av
Stora och Lilla L. Den förra
upprinner på Sulitehna och bildar
en rad långsträckta sjöar med en
sammanlagd ytvidd av 227 kvkm.;
den nedersta, Stora L u 1 e v a t
-ten 1. Stora Lule träsk,
upptar 166 kvkm. De skiljas av
forsar och fall, det mäktigaste
S t o r a S j ö f a 11 e t (jfr d. o.).
Vid stora Lulevattens nedre ända
ligga Por jusfa Ilen (jfr
P o r j u s kraftverk); 8 km.
längre ned bildar älven H ar •
språnget (se d. o.). Nedanför
Porsiedet förenar sig Stora L.
med Lilla L., som kommer från ö.
sidan av Sulitelma och
genomflyter Saggat m. fl. sjöar. Efter
samman flödet bildar L. Por sifor sen,
varpå dess lopp blir lugnare till
mynningen vid Luleå. L:s
totallängd c:a 310 km.,
avvattnings-område c:a 25,000 kvkm.
LuTlus, Ray mundus (på
katalanska Ea mön Lull), f.
1235, d. 1315, katalansk författare
och filosof. Efter ett äventyrligt
liv inträdde L. vid 30 års ålder i
franciskanorden och företog
senare flera missionsresor till bl. a.
Afrika och Asien. Han skrev
lyriska dikter samt kabbalistiska
och alkemistiska skrifter (jfr
Medeltidsfilosofi).
de Lully [do lyli’], Jean
B ap t iste, f. 1632, d. 1687,
fransk tonsättare av italiensk
börd, kapellmästare vid franska
hovet, erhöll privilegium på att i
Paris uppföra operor. Förutom 19
operor (Alys, Alceste, Armide
m. fl.) skrev L. ett 20-tal baletter,
kyrkliga verk m. m. Jfr F r a n s k
musik sp. 604 och Opera.
Lum, Lumb, enl.
Västgötala-gens lagmanslängd landskapets
förste lagman, som på hednatiden
skulle ha avfattat västgötarnas
äldsta lag, ”Lums lag”.
Lumba’go, lat., ryggskott.
Lumba’l (av lat. lu’mbus,
länd), hörande till länden. •—
Lumba’lpunktio’n, instick
mellan ländkotorna i
ryggmärgskanalen nedanför ryggmärgens
slut för uttappande av
cerebrospi-nalvätska 1. insprutande av
bedövningsmedel.
Lu’mbye [-by], Hans
Christian, f. 1810, d. 1874, dansk
tonsättare, danskompositör och
uppburen orkesterdirigent
(Köpenhamns Tivoli). L. efterträddes
som dirigent av sönerna Karl,
f. 1841, d. 1911, och Georg, f.
1843, d. 1922, vilka bägge även
verkat som tonsättare.
Lu’men, lat., ljus; ljusöppning;
kaliber hos fina rör; hålrum. -—
Fys. Enhet för ljusström, den från
en Hefnerlampa inom enheten av
rymdvinkel (se d. o.) utgående
ljusströmmen. En yta, som
träffas av en L. per kvm., säges ha
belysningen 1 1 u x. —
Lumensekund, den ljusmängd, som
per sek. träffar en med 1 lumen
belyst yta.
Lu’mholtz, Carl. f. 1851, d.
1922, norsk upptäcktsresande,
etnograf. L. företog resor i
Australien, Mexiko, Främre
Indien och på Borneo.
Lumière [lymjäT], Auguste.
f. 1862, fransk fotokemist, har
tillsammans med brodern Louis
L., f. 1864, konstruerat den första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
