Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luleå stift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Luminal—Lump
852
Lycopodium clavatum (mattlummer).
kinematografiska kameran och
projektionsapparaten och
utarbetat autokrommetoden för
färgfotografering.
Lumina’1, se Sömnmedel.
Luminisce’ns, luminesce’ns
(av lat. lu’men, ljus),
ljusstrålning, som ej framkallas av hög
temperatur.
Fotoluminiscens framkallas av bestrålning
och omfattar fluorescens och
fosforescens (se dessa ord),
tri-boluminiscens av gnidning
L sönderstötning (t. ex. av
socker) , k e m i s k L. genom kemiska
reaktioner (se Fosforescens.
Biol.), elektroluminiscens
vid elektricitetsledning genom
gaser.
Luminö’s (fr. lumineuæ),
lysande, ljus; utmärkt, briljant
(ofta i ironisk bemärkelse).
Lummelunda, socken i Gotl.
1., jämte Stenkyrka, Tingstäde
och Martebo pastorat i Visby
stift. 370 inv. — Kyrkan består
av torn och långhus utan valv
från 1200-t:s mitt samt välvt
gotiskt kor från mitten av 1300-t.
Lummer [lo’m-], Otto, f. 1860,
d. 1925, tysk fysiker, prof, vid
Physikalisch-technische
Reichs-anstalt i Berlin 1894 och vid univ.
i Breslau 1904, har bl. a.
undersökt värmestrålningens spektrala
fördelning och användning för
pyrometrin samt ljusets
inter-ferens och konstruerat en
inter-ferensspektrometer och en
fotometer.
Lummerväxter, LycopodiaTes,
en grupp ormbunksväxter, som i
forna geologiska perioder varit
vida talrikare än nu. Till utdöda
L. höra bl. a. Lepidode’ndron och
Sigilla’ria, stora träd, spec.
vanliga under karbonperioden, ofta
med gaffelgreniga stammar,
klädda med smala blad. Viktigast
av nu levande L. är släktet
Lyco-po’dium, lummer.
Lummerar-terna äro örtartade med (ofta
gaffel-) grenad stam och talrika,
barr- 1. fjällika blad. Sporerna
bildas i njurformiga sporgömmen
på sporbärande blad, s p o r o
-f y’ 11, ofta samlade i ett slags
ax i grenspetsarna. Allmänna i
Sverige på skogsmark äro bl. a.
Lycopodium complana’tum,
jäm-n a, nedliggande med fjällika blad,
samt Lycopodium anno’tinum,
r e v 1 u m m e r, och Lycopodium
clava’tum, mattlummer, bägge
nedliggande med barrlika blad,
som hos den sistnämnda ha lång,
vit hårudd i spetsen. Till L.
räknas även SelagineTla och stundom
braxengräs. De mogna sporerna
av Lycopodium clavatum och
andra lummerarter utgöra ett
gult pulver, n i k t, vilket
användes som torkande och skyddande
ströpulver, till piller- och
plåsterberedning samt i fyrverkeri.
Lump, avfall av papper, linne,
ylle o. d. Linne- och
papperslumpen användes som råmaterial i
pappersfabrikationen, yllelump
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
