Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds stift ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
871
Lundström—Lunds universitet
872
f. 1846, d. 1914, bibliotekarie i
Kungl. Bibi. 1900, bibliografisk
författare, utgav bl. a. Sveriges
periodiska litteratur (3 dir, 1895
—1902), som innehåller
uppgifter om svenska tidningar från
1600-t. till omkr. 1900. — 2.
Vilhelm L., f. 1882, jurist,
prof, i civilrätt och romersk rätt
i Uppsala 1914, har utgivit en
mängd av radikala synpunkter
och polemisk form utmärkta
skrifter i juridiska och andra ämnen.
Lundström. 1. J ohanPeter
L., f. 1783, d. 1868, boktryckare
i Jönköping, bekant som utgivare
av kistbrev (se d. o.). Under
ett 40-tal år utgav han
Jönköpings tidning, var samtidigt
industriellt intresserad och drev å
sin egendom Stensholms bruk
papperstillverkning. — 2. J o
-han Edvard L., f. 1815, d.
1888, den föreg:s son, uppfinnare
av de fosforfria
”säkerhetständ-stickorna” och grundare av
Jönköpings tändsticksfabrik. L.
ägnade sig även åt pappersindustrin
och grundade bl. a. Munksjö
pappersbruk. — 3. Carl Frans
L., f. 1823, d. 1917, den föreg:s
broder och kompanjon, grundade
i Jönköping även gjuteri och mek.
verkstad, väverier m. m. — 4.
Georg Filip L., f. 1838, d.
1910, tidningsman, verksam
under pseud. Jörgen. L. är
framför allt bekant för sin verksamhet
i Figaro, som han ägde 1888—
1903, och där han till sin död
publicerade sina ofta
hänsynslöst personliga kåserier, i vilka
han i en starkt originell form,
utmärkt av korthuggna satser och
massor av nya ordbildningar,
angrep aktuella missförhållanden. I
sin samtids Stockholmsliv var L.
en känd figur. — 5. Anders
Herman L., f. 1858, d. 1917,
kyrkohistoriker, prof, i Uppsala
1898, därjämte domprost 1909. L.,
som särskilt ägnade sig åt
utforskandet av svenska kyrkans
historia, var initiativtagare till
Kyrkohistoriska föreningen och
förste utgivare av Kyrkohistorisk
årsskrift (1900). — 6.
Vilhelm L., f. 1869, språkforskare,
huvudredaktör för Göteborgs
Aftonblad 1901—06, prof, i
klassiska språk i Göteborg 1907, har
utgivit ett flertal skrifter i
latinsk och bysantinsk filologi, är
redaktör för Eranos (se d. o. 2)
och utgav 1917—19 Svensk
humanistisk tidskrift. I Riksföreningen
för svenskhetens bevarande i
utlandet, som är L:s verk, nedlade
han ss. sekreterare (1908—23) ett
betydelsefullt arbete. Konservativ
led. av A. K. 1912—14.
Lunds universitet instiftades
under namn av Acade’mia
Caro-li’na 1668. Redan Karl X Gustav
umgicks efter de skånska
landskapens erövring 1658 med planen
att genom upprättande av en
högskola därstädes knyta dem
närmare till Sverige. Planens
utformning anförtroddes åt
lunda-biskopen P. Winstrup och
genomfördes av Karl XI :s
förmyndarregering. Till underhåll anslogos
Lunds domkapitels ofantliga
jordagods. Av de 16 första
professorerna voro de flesta danskar
och tyskar (bland de senare
märkes S. Pufendorf).
Undervisningen vid L. avbröts 1676—82 på
grund av det skånska kriget och
den därpå följande reduktionen av
L:s jordagods. På kanslern E.
Lindschölds och biskop C. Hahns
initiativ återupprättades L., men
förminskat. Till dess bruk
upplåts en äldre byggnad,
Lunda-gårdshuset (Gamla
biblioteks-huset). L. fick nu en mera svensk
prägel, och vid 1700-t:s början
verkade där den ryktbare filoso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
