Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds universitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Lunds universitet
874
Lunds universitet.
fen A. Rydelius. Samtidigt fann
L. en mäktig gynnare i sin kansler
K. Gyllenborg. L:s enda mera
betydande lärare under senare
hälften av 1700-t. var historikern
Lagerbring. 1800-t:s förra hälft
blev en ny blomstringsperiod, då
Tegnér och K. A. Agardh verkade
vid L., och detta var ett centrum
för den nordiska renässansen.
Andra banbrytande
vetenskapsmän vid L. voro kyrkohistorikern
H. Reuterdahl, rättshistorikern
K. J. Schlyter, konsthistorikern
K. G. Brunius, zoologen och
arkeologen Sven Nilsson, zoologen S.
Lovén, botanisten Elias Fries.
Under 1800-t:s senare år
gynnades L. av staten genom anslag till
ny universitetsbyggnad (invigd
1882, uppförd efter ritningar av
H. Zettervall), nya
institutions-byggnader och nya lärostolar.
Bland dåtidens professorer
märkas filologerna E. Tegnér d. y. och
K. F. Söderwall,
litteraturhistorikern G. Ljunggren,
historikerna C. T. Odhner och M. Weibull,
statsvetenskapsmannen P.
Fahl-beck, botanisten F. W. Ch.
Are-schoug, medicinarna M. Blix och
S. Ribbing. Av vid L. i senare tid
verkande lärare må nämnas
filologen A. Kock, juristen J. Thyrén,
filosofen Hans Larsson,
littera
turhistorikern F. Böök och
ärft-lighetsf or skaren H. Nilsson-Ehle.
— Under påverkan av
skandinavismen knötos på 1800-t. intima
vetenskapliga relationer mellan L.
och Köpenhamns universitet.
Studentantalet vid L., som 1670 var
blott omkr. 100, steg under
1700-t :s förra hälft till 500, men
sjönk sedan åter, för att först på
1870-t. ånyo nä denna siffra; det
närmar sig f. n. 2,000-talet. —
Styrelse, förvaltning och
undervisning, se Universitet. —
Bland L:s talrika vetenskapliga
institutioner må nämnas
Universitetsbiblioteket (se
Bibliotek sp. 1460), Historiska
museet med mycket betydande
samlingar av förhistoriska fynd från
Skåne och kyrkliga föremål,
främst medeltida, från skånska
kyrkor, i sitt slag näst Stat. hist.
mus. det största i riket,
Konstmuseet, i vilket särskilt skånska
konstnärer äro representerade,
Hyltén-Cavallii stiftelse för
svensk folkminnesforskning (se
Folk minnesforskning)
och institutionen för
ärftlighetsforskning (vid Åkarp). Bland de
till L. knutna vetenskapliga
samfunden märkas Fysiografiska
sällskapet i Lund, Humanistiska
vetenskapssamfundet, Veteu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
