Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luta - Lutande fartygsplan - Lutande plan - Luteinceller - Lutetia - Lutetium - Lutfisk - Luther - 1. Martin Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Lutande fartygsplan—Luther
898
bakagång på 1600-t., ur det
allmänna bruket i slutet av
1700-t. av klaveret och gitarren.
Chitarone och T h e o r b e
voro dubbelhalsade baslutor med
bordunsträngar. Om noteringen
för L. se T a b u 1 a t u r.
Lutande fartygsplan, se
Lyftverk.
Lutande plan, en av de enkla
maskinerna. Om AB är längden,
BG höjden (se ill. till Arbete
sp. 593), så förhåller sig den
kraft, som behövs för att dra
en kropp uppför planet, till
kroppens vikt som BC:AB, under
förutsättning att planet tänkes
fullständigt glatt, så att man kan
bortse från friktionen. I
verkligheten åstadkommer friktionen (se
d. o.), att förhållandet mellan
kraft och vikt ej går mot noll vid
minskning av BC:AB.
Lutei’nceller, se K ön sk ör t
-lar.
Lute’tia, L. P a r i s i o’ r u m,
latinska namnet på Paris.
Lute’tium, se Sällsynta
j o r d m e t a 11 e r.
Lutfisk, lutad torsk, långa 1.
gråsej, som förut saltats och
torkats.
Luther [lo’tt-]. 1. Martin
L., f. 1483, d. 1546, Tysklands
store religiöse reformator, son
till bergsmannen Hans L., föddes
i Eisleben. Efter 1505 i Erfurt
avlagd filosofisk examen hade
han på faderns önskan börjat
studera juridik, då han begärde
och erhöll inträde i
augustin-eremiternas kloster i staden. L.
ångrade snart det närmast av
en plötslig dödsfara föranledda
beslutet men kunde ej förmås
att ändra det. Det kloster, han
valt, var känt för sin stränga
tukt och tillika för sitt
studieintresse. Sedan L. 1506 upptagits
ss. fullgiltig munk, prästvigdes
Martin Luther. Kopparstick av Daniel
Hopfer.
han våren 1507 och skulle enl.
ordensledningens beslut bedriva
ytterligare studier i filosofi och
teologi. Hans tidigare klostertid
upptogs emellertid framför allt
av en våldsam personlig kamp,
vilken lade grunden till hans
kommande gärning ss. reformator. L.
ägnade sig med iver åt de
föreskrivna asketiska övningarna och
föresatte sig att på denna väg nå
fram till den hjärtats helighet
och renhet, som allena kunde gälla
inför Guds ögon. Men ju ivrigare
han arbetade, därvid även
begagnande kyrkans övriga medel:
helgonåkallandet och bikten, dess
mera avlägset syntes honom
målet. I sin förtvivlade strid fick
han hjälp eg. först, då
generalvikarien v. Staupitz vid ett besök
i klostret (1508) hänvisade honom
till att se bort från sig själv och
i stället betrakta den lidande
Frälsaren. På denna väg fann L: s
pinade själ ro. v. Staupitz sökte
också hjälpa honom genom att
(s. å.) förflytta honom till
Wit-tenbergs kloster och ge honom en
29. — Le x. VII. Tr. 4. 12. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
