Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luther - 1. Martin Luther - 2. Hans Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
901
Luther
902
kristen människas frihet). S. å.
förständigades L. genom en
bann-hotsbulla att vid risk av definitiv
bannlysning inom 60 dagar
återkalla sina irrläror. L:s svar (han
uppbrände högtidligen
påvebullan jämte den kanoniska lagen)
gjorde brytningen med Rom
ohjälplig, och den definitiva
bann-lysningsbullan utfärdades av
påven i början av 1521. L:s
uppträdande hade dock på många håll
(bl. a. från 1519 bland
humanisterna) väckt sådant gillande, att
man fordrade, att hans sak skulle
prövas av ett kyrkomöte 1. av
opartiska teologer på tysk mark.
Kurfurst Fredrik genomdrev, att
frågan upptogs till behandling på
riksdagen i Worms 1521, dit L.
kallades under kejserlig lejd.
Högtidligen tillfrågad, om han
ville återkalla, svarade L., att om
han icke genom Den heliga skrifts
vittnesbörd 1. med klara och
tydliga skäl över bevisades om att ha
farit vilse, så ville och kunde han
ingenting återkalla, emedan det
icke vore rådligt att handla mot
samvetet (uppgiften att han
skulle ha utropat: ”Här står jag
och kan icke annat” är ej
tillräckligt bestyrkt). Beslutet,
fattat först mot riksdagens slut,
blev, att L. och hans anhängare
förklarades i rikets akt. L. befann
sig dä redan i säkerhet, av
kurfurst Fredrik undangömd på
Wartburgs slott, där han vistades
förklädd till riddare. Härifrån
ledde han den nya rörelsen genom
brev och skrifter. Särskilt
betydelsefull blev hans mästerliga
översättning till tyska av N. T.
(1521—22; hela Bibeln utkom
1534), som även haft enastående
betydelse för tyska språkets
utveckling. Kyrkliga oroligheter i
Wittenberg (jfr Karlstad t)
föranledde honom att trots
kur
furstens varningar återvända dit
(1522) och personligen ta
ledningen. Från denna tid börjar
uppbyggandet av en reformerad
kyrka (se vid.
Reformationen). 1525 ingick L. äktenskap
med f. d. nunnan Katharina v.
Bor a (se d. o.). Med henne
grundade L. ett lyckligt hem, där en
talrik barnskara uppväxte och
där L. gärna samlade omkring sig
kretsen av vänner och
medhjälpare, bland vilka särskilt märkes
Melankton. I denna miljö
till-kommo hans kärnfriska, av
lärjungar upptecknade Bordssamtal.
L. avled vid ett besök i Eisleben.
— De mest framträdande dragen i
L:s karaktär voro det personliga
modet, buret av en stark och
levande gudsförtröstan, och en
bred, ofta drastisk humor. I den
förtrogna kretsen var han vänsäll
och öppen samt odlade gärna
musik och sång. Ss. polemiker kunde
L. ofta förgå sig, och hans
ställningstagande i politiskt-sociala
frågor (t. ex. under
bondeupproret 1525) var vacklande. Hans
väsens godhet och värme vunno
dock alla, som kommo i närmare
beröring med honom. — L:s
oerhört talrika skrifter
(bibelutläggningar, postillor,
gudstjänstordningar, psalmer, bland vilka
särskilt märkes reformationens
mäktiga samlingssång Ein feste Burg,
katekes m. m.) ha dels samlade,
dels separat utkommit i ett otal
upplagor, främst på tyska men
även i översättningar till en
mängd främmande språk (de
första svenska av L:s lärjunge
Olaus Petri). — 2. Hans L., f.
1879, tysk politiker,
överborgmästare i Essen 1918,
livsmedelsmi-nister 1922, riksfinansminister
1923, rikskansler 1925. L., som
tillhör tyska folkpartiet, tog
under världskriget verksam del i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
