Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lybecker, Georg Henrik - Lübke, Wilhelm - Lyby - Lycaenidae - Lyceum - Lychnis - Lycien - Lycium - Lycka - Lycke - Lyckeby - Lyckebyån - Lyckliga öarna - Lyckohjul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Lübke—Lyckohj ul
916
d. 1718, frih. (1707), general, blev
1707 befälhavare i Finland och
företog 1708 ett misslyckat anfall
på Ingermanland i syfte att
intaga Petersburg. 1712 åter i
Finland, gjorde L. intet för att hindra
den ryska invasionen. Han
hem-kallades 1713, dömdes av
krigsrätt till döden men benådades.
Lü’bke, W i 1 h e 1 m, f. 1826, d.
1893, tysk konsthistoriker, prof,
i Zürich 1861, i Stuttgart 1866
och Karlsruhe 1885, utgav bl. a.
Grundriss der Kunstgeschichte
(1860), ett på sin tid banbrytande
arbete, som senare bearbetats och
utgivits av andra författare.
Lyby, socken i Malmöh. 1.,
jämte Hörby pastorat i Lunds
stift. 1,205 inv.
Lycae’nidae, en fam. små
Dagfjärilar, vanl. med ovan
sidenglänsande, röda 1. blåa
vingar. Till de blåa 1. mattbruna,
talrika blåvingarna,
Lycae’-na, hör bl. a. a r g u s f j ä r i 1 e n,
Lycaena a’rgus. Vingarna äro hos
hanen ljusblåa, hos honan
mörkbruna. Vingbredd 21—29 mm.
Larverna leva bl. a. på klöver. —
Guldvingefjärilarna,
Heo’des, ha vanl. skimrande blåa
1. gulröda vingar, snabbvinge
-fjärilarna, ThFcla, ovan mer
1. mindre mörkbruna vingar och
bakvingar med tandad kant.
Allmännast är Thecla ru’bi, med
undertill gröna vingar.
Lyce’um. 1. Namn på vissa
högre läroanstalter (av grek.
lykd’on, se Aten sp. 806 f.). I
det av 1918 års skolkommission
framlagda förslaget till ny
skolorganisation har L. använts ss.
beteckning för en högre
läroanstalt, som från folkskolan utan
någon examen på mellanstadiet
för fram till studentexamen. —
2. En av Lorenzo Hammarskjöld
1810—11 i två häften utgiven
tidskrift med tendens mot den
”akademiska smaken”.
Ly’chnis, växtsläkte (fam.
Caryophylla’ceae). L.
chalce-do’nica, studentnejlika 1.
kärleksblomma, högväxt,
med ljust scharlakansröda
blommor i platt blomställning,
härstammar från s. Ryssland och
Asien. Odlas som prydnadsväxt;
blommar på hög- och
eftersom-maren. L. visca’ria (Viscaria
vul-ga’ris), tjärblomster, med
vanl. röda blommor och stjälkens
ledstycken upptill klibbiga, är
allmän i torra backar. L. dioe’ca
(Mela’ndrium dioe’cum), r ö d
-bl är a, och L. aTba
(Meland-rium a’lbum), vitblära, ha
stora, röda, resp, vita blommor;
de växa vilda, den förra i lundar,
den senare vid åkerrenar o. d.
Ly’cien, se L y k i e n.
Ly’cium, växtsläkte (fam.
Solana’ceae). L. ba’rbarum
(ha-limifo’lium 1. vulga’re),
bocktö rn e, tornig buske från
Medelhavsländerna med långa, slaka
grenar och violetta blommor.
Planteras ofta på stenmurar.
Lycka, se J a k t sp. 29.
Lycke, socken i Göteb. L,
jämte Torsby och Harestad
pastorat i Göteborgs stift. 685 inv.
Lyckeby, by i Lösens skn,
Blek. 1., 1 mil n. ö. om Karlskrona.
L. omtalas som stad från 1400-t.
men fick jämte det närbelägna
slottet Lyckåborg lämna
byggnadsmaterial till
Kristiano-pel vid dess anläggning.
Lyckebyån, å i Kronob.,
Kalmar och Blek. L, mynnar i
Östersjön. 90 km.
Lyckliga öarna, se
Kanarieöarna sp. 499.
Lyckohjul, en i medeltidens
konst ofta förekommande symbol
för den mänskliga framgångens
obeständighet i form av ett hjul,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
